Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Envåldskonungen i arbete
- En tid av nytt uppsving för vårt näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
året därpå förde de nära 200 balar silke till Narva, där de
sedan hade sin huvudsakliga nederlagsplats i ett stenhus, som
svenska staten inköpt för denna handel.
* *
*
Bättre framgång än sidenfabrikationen hade anläggningar,
som grundades för att inom landet tillverka glasvaror. Vårt
första glasbruk inrättades i Stockholm av tysken Melchior
Jung, som 1641 erhöll privilegier. Han erbjöd sig att
»förse både Hennes Maj:ts hov samt hög och låg med
kristallglas och gemene sådane av allahanda sköna och nya
inventioner och rare fasoner». Jung reste själv till Paris för att
skaffa arbetare. Men de italienska glasblåsare, han fick med
sig, befunnos odugliga och måste avskedas. Ett annat
försök med »italianare» slog också illa ut. Då for Jung år 1646
till Italien och fick med sig hem en tredje uppsättning
glasblåsare. Drottning Kristina hade lovat bekosta resan,
men »förmedelst mellankomne besvärlige tider» blev det
ingenting av med det understödet.
Med de nya arbetskrafternas hjälp kunde Jung äntligen
få sitt glasbruk något så när ordentligt i gång och började
»med flit och allvar tillverka allehanda dryckesglas och
glaskärl, både fina och gemene, uti icke ringa kvantitet».
Privilegierna förnyades sedan upprepade gånger, senast 1676,
med anledning av att han då skulle utöka och förbättra
tillverkningen, så att den komme att omfatta »allehanda
dricksglas av venedisk, spansk och berg-kristall samt allehanda slags
koraller och desslikt».
Men oaktat dessa upprepade privilegier och förmåner hade
Jung det motigt med sitt glasbruk, och särskilt hade han
svårigheter med arbetarne. Sedan även den sista
uppsättningen av utländska glasblåsare lämnat fabriken, tog han
sin tillflykt till svensk arbetskraft, och småningom skapades
en arbetarstam på trettio familjer, vilka Jung
ursprungligen upptagit från gatan. Men även med dem låg han i
ständiga tvister. Han klagade över arbetarnes
oordentlighet och tredska och dessa å sin sida över att Jung icke
betalade dem ordentligt men vid minsta anledning lät kasta
dem i fängelse »mitt ibland mesta tjuvfolket».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0260.html
