Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Envåldskonungen i arbete - En tid av nytt uppsving för vårt näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men så hade Jung också att kämpa med ideliga
penningbekymmer och svårighet ej blott att vinna avsättning för
sina tillverkningar utan också att få köparne att betala. Under
tidernas lopp växte hans utestående fordringar till flere tusen
daler, och gäldenärer voro ej blott enskilda personer utan
även staten och hovet. Allmänheten å sin sida klagade över
att fabrikatet var både »ofint» och bräckligt men ändock
dyrare än utländsk vara.
Samma år, som Jung sista gången fick sina privilegier
förnyade, fick hans fabrik i själva verket dödsstöten i och
med anläggningen av det s. k. kristallglasbruket å
Kungsholmen, som drog till sig hans bästa arbetare. Den nya
fabriken skulle tillverka »så väl fina fönster och speglar som
dryckesglas samt bergkristall». Tillverkningen skulle ledas
av en italienare vid namn Giacomo Guagnini, som för
en tid sedan kommit till Stockholm »och därsammastädes
begynt att visa prov av åtskillig art fina glas och bergkristall,
den han av inländsk materia kan veta att förfärdiga», en
konst, som »intet haver varit för detta här i landet kunnig».
Han »gav sig ut för en markis av extraction, men det befanns,
att han till profession varit en tiggarmunk», vars rätta namn
var Scapitta. Av hela glasbruksfabrikationen skall han i
själva verket inte ha lärt mer än att stöta och sikta
materialierna samt — torka veden. Men äventyraren hade förstått
skaffa sig skickliga medhjälpare. De prov, han tack vare dem
kunde ge på sin konst, utföllo så väl, att ett bolag bildades
av rikets förnämsta män, nästan idel riksråd — ja även Karl
XI själv ingick som delägare.
Den falske markisen blev emellertid snart avslöjad och
fick ge sig ur landet, »sedan han bedragit glasbruket på nära
5,000 riksdaler, många och stora föräringar dock oberäknade».
Därefter kom bruket under svensk ledning och sköttes av
Balthasar Grill så energiskt, att det snart intog en rangplats
inom svensk industri. Dess fabrikat voro fullt jämförliga
med de bästa utländska och till följd därav mycket
eftersökta. Ända till 1800-talets första år var Kungsholms
glasbruk i gång.
Som Kungl. Maj:ts reglemente av år 1683 för detta glasbruk
ger oss åtskilliga inblickar i den tidens arbetarförhållanden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
