Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Envåldskonungen i arbete
- En tid av nytt uppsving för vårt näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blev kallad Hedvig Ulrika. Hennes kungl. Maj:t änkedrottningen,
Hennes kungl. Höghet prinsessan Hedvig Sofia, För
stinnan av Strelitz, hovmästarinnan fru Märta Berens och en
stor hop andra grevinnor och fruar voro med faddrar.
Manfolksfaddrar voro: Hans kungl. Maj:t, H. k. H. prins Carl,
kungl. rådet greve Carl Gyllenstierna, kungl. rådet greve
Nils Gyldenstolpe, kungl. rådet greve Didrich Wrangel, kungl.
rådet greve Lars Wallenstedt samt en hop andre.»
* *
*
Förtjänsten för den livaktighet, som nu rådde inom
bergsbruk, industri och handel, tillkommer närmast efter konungen
Fabian Wrede, som år 1687 ställdes i spetsen för både
kammar- och kommerskollegium. Han var sonson till den
livländske adelsman, som på slagfältet vid Kirkholm offrat livet
för att rädda sin konung. Under sex års utländska resor hade
han studerat näringslivet i olika europeiska länder. Särskilt
hade han med intresse satt sig in i arbetet vid de böhmiska
bergverken och i Amsterdam vunnit värdefulla inblickar i
holländarnes världsbehärskande affärsverksamhet. På sin
nya post som de svenska näringarnas främste målsman lade
han i dagen en ovanlig arbetskraft och finansiell begåvning.
Jordbruket,
som för den tidens regeringar var styvbarnet, blev dock ej
bortglömt av Karl XI. Bland annat intresserade sig
konungen mycket för Lapplands uppodling.
De svenskar och finnar, som ville slå sig ned i Lappland
såsom nybyggare, tillförsäkrades femton års frihet från skatter
och utlagor av alla slag; och efter den tiden skulle de få lika
lindrig skatt som lapparne samt åtnjuta evärdlig befrielse från
utskrivning. Man hoppades nämligen, att dessa nybyggare
skulle kunna bruka »den jordmån, varav lapparne efter sin
näringsart nu ingen nytta eller fördel sig kunna göra, till
ängsmark och mulbete», och att de skulle kunna skaffa sig
»annan tarvelig[1] föda av skog, strömmar och sjögar, att
[1] Behövlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0266.html
