- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid /
303

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvenne trofasta kulturarbetare - Jesper Svedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till sist märkte konungen underslevet, knackade i bordet
och sade: »Skall rektor göra orätt?» Då måste Svedberg
deltaga i skålarna men undvek alltjämt att berusa sig, ty »jag
påminte mig», skriver han, »fast jag ingen doktor vart den
gången, mina tre L. Lära och leva måste följas åt, ehuru
man ock därför lida måste.» Denna sanning behjärtades
dock icke av alla de nya doktorerna. Så berättar Svedberg,
att en av dem överlastade sig i konungens närvaro och
betedde sig så anstötligt, att ett riksråd tillsporde honom:
»Herr doktor, har Ni redan glömt de tre L?»

Efter hand blev stämningen så hög, att alla började
dansa omkring, så att prästernas vida kappor slängde om dem.
Till sist hissade gästerna konungen upp på bordet, och så
dansade man runt om det under trumpeters skall och pukors
dån. Sådant var tidens kynne. Konungen yttrade efteråt,
att han aldrig haft så roligt.

*



Svenska kyrkan behövde på Karl XI:s tid en sådan levande
och trosvarm kraft som Jesper Svedberg, ty hon hade
förlorat alltför mycket av den hänförelse för sin tro, som eldat
svenska folket under reformationstiden och Gustav Adolfs
dagar. Då voro alla genomträngda av den känslan, att nu
gällde det den lutherska trons liv eller död. Svenskarne
kände sig såsom Guds utvalda folk, som från alla sidor var
omvärvt av trons fiender. Då uppstodo väldiga talare och
folkpredikanter, sådana som Johannes Rudbeckius. Eldiga
och bergfasta i tron som gamla testamentets profeter, gingo
dessa män i spetsen för svenska folket.

Men när kampens tid var slut, när faran från katoliker och
jesuiter var över, svalnade också hänförelsen hos kyrkans
män. Det kom en tid, då man mera tvistade om kyrkans
lära
, än man strävade att leva efter Jesu bud och att bli en
i hjärtat bättre människa. Det var ortodoxiens,
renlärighetsnitets tidsålder; och de ortodoxe vunno ännu mera
anseende och ära genom att fördöma de s. k. pietisterna,
för vilka ett religiöst liv var för mer än alla dogmer.

Svedberg började nu predika och skriva väldeliga mot
dem, som glömde den sanningen, att »tron utan gärningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free