Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Trollpackor och avgudadyrkare
- Det stora trolldomsraseriets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för hans enträgenhet. Då »haver han bläst henne i munnen
och bitit på vänstra skuldran, efter vilket ännu ett ärr synes
så stort som en nagel, däruti hon ingen känsel haver; men
inga konster anten till ett eller annat säger hon sig av honom
lärt hava. Mer kunde man intet komma henne till att
bekänna, ehuru man sig därom vinnlade och beflitade.»
Tingsprotokollet lämnar oss ingen upplysning om hur det
gick med de bägge kvinnorna, men möjligheten för dem att
komma undan med livet var givetvis så gott som ingen.
*
Ännu var emellertid inte det stora trolldomsraseriets tid
kommen. Det är först på 1660-talet, som farsoten riktigt
bryter ut. På Åland tycks den ha börjat år 1666; men vida
större betydelse fingo de häxprocesser, som två år senare
låta tala om sig i Dalarne, efter allt att döma oberoende av
företeelserna på Åland.
Trolldomsraseriet i Dalarne
tycks ha börjat i Älvdalen, där på våren 1668 tal började
gå om »en jänta», som övade trolldom. Först tog kyrkoherden
saken om hand, och sedan ingrep länsmannen och anställde
förhör med flickan. Hon bekände då, såsom länsmannen
inberättar till fogden över Österdalarne, »mycket ynkeligen,
så att håren resas på huvudet», att hon varit i Blåkulla och
dit fört med sig många både från hemsocknen och från
Härjedalen, »ja jämväl ock små lindebarn».
Detta var dock endast början. »Den förskräckeliga
trolldomshandelen» grep snart omkring sig. Det hjälpte icke, att
kronobetjäningen slog den ena efter den andra av »trollpacket»
i bojor och handklovar och satte dem i »sockenkistan»[1] under
»stark vakt». Fogden över Österdalarne berättar till
landshövding Duwall, att »likväl fara de bort till Blåkulla på
kyrkoherdens kor, fördärva länsmans och annat gott folks
boskap; och ingen vet, när de fara bort, eller när de komma igen,
utan de sätta getter, sopekvastar och annat, vad de vilja,
i sitt ställe i deras hamn».[2]
[1] Sockenhäktet.
[2] I trollpackans mänskliga skepnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0394.html
