Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollpackor och avgudadyrkare - Det stora trolldomsraseriets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med socknarna och landskapen. I Älvdalen beskrives han
som klädd i »en grå jacka, röda byxor och blå strumpor,
havandes rött skägg och en hög hatt med många brokota
band omkring, så ock långa band på byxorne. Uti Mora»,
heter det i rannsakningsprotokollen, »hava de sett Satan som
en allvarsam man med svarta kläder.» I Värmland beskrevs
han något mindre tilldragande. Här tedde han sig som »en
gammal man, ungefär 50 år, klädd i svarta kläder, med eget
hår och långt skägg, luden om händerna och klor uppå, ett
horn i skallen och ett på vardera knä’t».
»För honom gör trollpackan knäfall, åtminstone niger,
kallandes honom Herre, Storfurste, Gud etc., kyssandes
honom än på munnen, än bak i rumpan.» Varje trollpacka
föreställer nu de barn, hon fört med sig, för den lede. »När
hon barnet framhaver till Satan, niger hon eller faller på knä,
så ock barnet. Så säger hon till Satan: ’Sen I, Stor-Far, vilket
vackert djävulsbarn jag nu med mig haver! Jag beder, I
vele det märka åt mig.’ Då frågar Satan det föreställte barnet
till, om det vill tjäna honom, därpå somliga svara ja, ty
ett sådant majestät lyser i honom och sådan skimrande
härlighet, vart de ögonen kasta, att de omöjligen kunna annat
säja än ja.
Härpå märker han barnet, bitandes det i pannan in i
hårgården, stundom ristandes eller skärandes i vänstra
lillfingret.» Han »skriver deras namn i sin bok, låter ock döpa dem
genom sin präst, som han där haver, i fanners namn, och
kallar dem Fånen, Djävul, Stygga, Tvi dig, Guds död,
Herreskämmedig samt allehanda av de värsta eder, som, Gud
bättre, nu övas». — En tolvårig kulla, som hette Marit,
berättade, att hon blivit omdöpt till Marit Hin i Fandenom.
Vid dopet läser den lede alla böner bakfram och häller
vattnet på barnets fötter eller på dess bak. Han »lär dem
ock bedja alla böner bakfram och jämmerligen försmäda
Gud». Han »visar dem sedan sin härlighet, den de skola bliva
delaktige av, om de vilja tjäna honom, visar dem helvetet,
där de höra deras själar pipa och gnissla, som fördömde äro.
Dit — säjer han — skola de alle komma, som tjäna Gud i
himmelen.»
Sedan sätta sig häxorna till bords. »Främst hos Satan sitta
de han mest håller av, och sedan de andre i stor myckenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
