Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kung Karl, den unga hjälte - I Lejonhjärtats tecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De vilja intet gärna gråta, utan de måste gråta.
Man beder ju de sorgbundne ofta och mycket, att de ville
vända igen med deras gråt; men de lyda intet. Därföre
måste det vara deras vilja att gråta och sörja.
De vilja ändå intet gråta, utan råda intet före, att de
gråta. Ty när en gång gråten kommer på, sä kan man intet
vända så snart igen därmed.
Om gråten giver jag nu gärna efter. Men jag haver i
förråd en annan tröst, som är bättre och kraftigare än den
förre, nämligen: om alle andre människor kunde bliva lika
olyckelige med den, som sorgbunden är, så vore det för
honom en ganska stor tröst.
Om han skulle vara något glad, så vore det en elak människa.
Den som unnar sin nästa lika villkor med sig själv, han
kan intet kallas elak.
Det är väl vackert att unna sin nästa som sig själv, men
man måste intet önska honom det, som ont är.
Jag erkänner mig besegrad.»
Fyra dagar senare hölls följande förståndsövning:
»Herre, jag vet en man, som änteligen vill sticka sin fot i
elden. Vad skall man göra med honom?
Man skall intet straffa honom utan låta honom bränna sin
fot så mycket han vill.
En måste ju avböja skadan ifrån sin nästa, när man ser
honom löpa där uti.
Om han ingalunda vill låta rätta sig, så kan man väl låta
honom bränna sin fot.
Borde man icke heller taga i honom med makt och
hålla honom där ifrån? Ty eljest gör han sig en obotelig
skada.
Det står i Guds ord, alt ingenting bör ske med makt.
Jo, jo! Missgärningsmän och dårar samt sine fiender får
man väl ta uti med makt. Men till vilkendera hopen vill
Herren nu föra denne mannen?
Han kommer ibland de dårar.
Nu väl! Så får man då hålla honom ifrån olyckan, emedan
han vet intet själv sitt bästa.
Det är så rätt, att man då håller honom.
Nu tyckes åter mig, att man intet bör hålla honom utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
