- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid /
545

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kung Karl, den unga hjälte - I vinterkvarter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men påföljden blev »en stark rösota med verk i alla
leder», så att han måste stanna på Gottland. Påkostande
kändes det för den tappre karolinen att så där ligga overksam,
när hans folk var i elden. Det gick honom så hårt till sinnes
att, som han säger i ett brev till konungen, »hjärtat må i mig
spricka». Så snart krafterna tilläto, tog han sig också över
till Pernau, fastän vädret var mycket hårt.

I Lais firade Karl XII julen. Axel Sparre berättar därom.
»Kungen är lustig och glad; i går lekte vi i julhalmen, sprang
och dansade». För övrigt var man ingalunda sysslolös i
vinterkvarteren. Trupperna härdades och sysselsattes med
exercis och stridsövningar. Överste Magnus Stenbock lät
sina dalkarlar bygga en stor, efter alla befästningskonstens
regler uppförd snöfästning med bastioner och utanverk,
vilken döptes till Bullersborg. Den blev underkastad en
formlig belägring och stormning, »efter tidsens lägenhet intet
haft att ge nå’n annan förhanden», såsom Karl uttrycker
sig i ett brev till systern Ulrika Eleonora. Man slogs, icke
med snöbollar, utan med pappersbomber, fyllda med krut.
Även minor anlades, och vid stormningen gick det riktigt,
verklighetstroget till.

I konungens omgivning roade man sig på lediga stunder
med jakt och pojkaktiga upptåg. Karl berättar för Ulrika
Eleonora i ett brev den 26 februari 1701: »En gång har här
varit älgjakt. Bara jag, Magnus Stenbock och Wrangel[1] voro
däruppå och kommo sent hem och gjorde tocke alarm, så
att somma[2] mente, att ryssen var där, somma begynte ropa
efter pistolerna och herr Nils[3] tog till stekspette’, efter hans
puffertar[4] voro borta att lagas. Här går allt lustigt te’.
Magnus Stenbock och Axel Sparre hålla målron vid makt
och ha allehanda upptåg ibland.

Hovfolket de äro vekeliga här och sjukna något. Herr
Nils[5] kamerat, Aronius, har dragi’ åv.[6] Apotekaren, fast
han hade alla kryddor, har ock måst däran och åtskilliga andra.»

Karl låter också Ulrika Eleonora få höra, hur roligt han
haft på några bondbröllop, som han varit med om under


[1] Två överstar.
[2] Somliga.
[3] Hovpredikanten Nils Rabenius.
[4] Pistoler.
[5] Hovpredikanten Nils Rabenius.
[6] Kolat av.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free