Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Från Alt-Ranstädt till Perevolotjna
- Genom Polen och Lithauen till ryska gränsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Genom Polen och Lithauen till ryska gränsen.
Karl XII:s ryska fälttågsplan.
GRUNDLIGT hade Karl XII under vistelsen i Sachsen
förberett sig för den stora kraftmätningen med tsar
Peter. Det var Augusts arvland, som fick förse
svenska armén med proviant och dragare; de sista resterna av
1707 års skörd fördes på Karl XII:s förplägnadskolonner,
dess bästa boskap drevs bort för att förse hans armé med
kött under hösten och vintern, det svenska artilleriet och
trossen anspändes med sachsiska hästar. Sachsen fick också
betala arméns utrustning — och på den sparade Karl XII icke.
Grundligt hade man också i svenska högkvarteret satt
sig in i förhållandena på den blivande krigsskådeplatsen.
Allt tillgängligt kartmaterial hopsamlades och genomgicks,
och ytterligare uppgifter om ryska förhållanden skaffade man
sig genom spioner. Bevarade svenska vägrekognosceringar
från denna tid bära i allt en prägel av den ytterliga
noggrannhet, som utmärkte Sveriges förste topograf, Erik Dahlberg,
och den skola, han och Karl Magnus Stuart utbildat.
Vilken plan Karl XII haft för sitt fälttåg låter sig ej med
visshet avgöras — därtill var han alltför tystlåten.
Förbehållsamhet hör till en fältherres första dygder. Stortigaren
Karl XII har tack vare den egenskapen oftast kunnat komma
oväntat, där han slagit ned. Men lösmynthet har fördärvat
mången god krigsplan, ty överallt kan det finnas folk, som
icke förmå att bevara en hemlighet. Det är också faktiskt,
att både svenskar och ryssar denna tid erhöllo sina viktigaste
underrättelser om fiendens förehavanden genom fångar,
vilka vid förhören ej brukade dölja, vad de visste.
Då Gyllenkrok en dag talade med Rehnsköld om Karls
fälttågsplaner, yttrade fältmarskalken: »Jag försäkrar, att
varken jag, I eller någon annan kan utgrunda konungens
planer; ty när vi ligga i ro och sova, arbetar han i sina
tankar mer, än någon kan tro.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0641.html
