- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid /
640

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Alt-Ranstädt till Perevolotjna - Genom Polen och Lithauen till ryska gränsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mycket har emellertid skrivits och mycket tvistats om
Karl XII:s fälttågsplan för ryska kriget.[1] Meningarna ha
växlat mellan sådana ytterligheter som å ena sidan det
påståendet, att han, åtminstone tidvis, ingen bestämd plan
haft utan låtit det komma an på omständigheterna, å andra
sidan den uppfattningen, att hans krigsplan var så väl
genomtänkt och vittnade om en så ovanlig fältherreblick, att
den i genialitet t. o. m. överträffade Napoleons plan för hans
ryska fälttåg 1812 — det är general Rappe, som uttalat
denna uppskattning av Karl XII:s strategi.

En mening, som länge spökat i den historiska litteraturen,
är den, att Karl i början av sitt ryska fälttåg icke haft några
mera vittgående planer än att förlägga kriget till trakten av
Östersjöprovinserna. Denna hypotes beror emellertid —
såsom den senaste tidens forskning visat — egentligen på en
missuppfattning av generalkvartermästaren Gyllenkroks
berättelse om Karl XII:s fälttågsplaner. Gyllenkrok var
visserligen en duktig karl på sitt område. Särskilt voro hans
topografiska kunskaper till ovärderligt gagn för svenska armén
vid uppgörandet av marschplanerna. Han kunde anvisa
bästa vägen, där man hade att påräkna lämpligt nattkvarter
och tillgång på proviant och furage. Hans ingående
kännedom om vägarna och de olika landsträckornas resurser vann
också Karl XII:s fulla erkännande, då han kort och gott gav
honom det vitsordet: »Gyllenkrok har reda på vägen, han».

Gyllenkrok fick också utarbeta förslag för fälttågets
fortsättning åt olika håll. Men han var därför alls icke
invigd i Karls verkliga planer och fick alltså beträffande dessa
röra sig med gissningar, med den påföljd att han lätt råkade
ut för att misstolka konungens yttranden.

På ett krig i de utätna och i stor utsträckning avbrända
Östersjöprovinserna har knappast funnits någon tanke vid
denna tid, varken hos Karl XII eller hos de mest betydande


[1] Se t. ex. Ernst Carlsons recension i Historisk Tidskrift för år 1908 av Arthur Stilles arbete »Karl XII:s fälttågsplaner 1707—1709» samt Arthur Stilles genmäle »Metod och kritik vid Karl XII:s-forskningen» i samma årgång av tidskriften. Som skiljedomare har Ludvig Stavenow yttrat sig i Historisk Tidskrift för år 1910 i sin anmälan av Ernst Carlsons arbete »Sveriges historia under konungarne af Pfalziska huset: del VIII.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free