Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Alt-Ranstädt till Perevolotjna - Genom Polen och Lithauen till ryska gränsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämligen ryssarne genast få klart för sig, att det ej längre
gällde Smolensk-linjen, och genom den krokväg svenska
armén i sådant fall gjorde västerut, skulle fienden få tid på sig
att intaga befästa ställningar vid Dnjeprs bifloder Bjesed
och Iput och därigenom spärra vägen till Severien.
Till Sveriges olycka voro emellertid de rapporter angående
Lewenhaupts marsch, på vilka Karl XII byggt sin plan,
oriktiga. Men det fick man veta i svenska högkvarteret först
när det var för sent.
Att Karl XII alltså ej kan beskyllas för att ha med vett och
vilja lämnat Lewenhaupt i sticket, det är fullkomligt säkert.
Konungens fel är i stället, att han låtit vilseleda sig av oriktiga
rapporter. Den frågan framställer sig emellertid då, om det
låg något orimligt i antagandet, att Lewenhaupt den 14
september skulle ha hunnit över Dnjepr. Härvidlag bör erinras
om att det bud, som Lewenhaupt mottog i Dolhinov den
29 augusti med anmaning att raska på, hade kommit tillbaka
till svenska högkvarteret, så att Karl visste, att generalen
den 29 augusti stod i Dolhinov. Den budbärare, som anlände
till Lewenhaupt med förnyad befallning den 8 september,
kom ej tillbaka, men det måste anses förlåtligt, om konungen
ej kunde tänka sig, att Lewenhaupt efter den första
påstötningen skulle ha stannat ytterligare tre dagar i Dolhinov,
samt att generalen efter mottagandet av påstötningen n:r 2
skulle blott sex dagar efter det långa uppehållet i
Dolhinov bli stående hela sju dagar i Tjereja, 75 kilometer
väster om Dnjepr, för att invänta regementen, som blivit
efter. När Lewenhaupt i sina memoarer berör frågan om
detta dröjsmål, gör han själv den reflektionen, att »sålunda
oordningen i vår marsch intet mindre, utan mer, än de
onde vägarne uppehölt oss».
På detta sätt hann generalen i verkligheten icke över
Dnjepr förrän den 23 september, alltså nio dagar senare, än
Karl trott. Men fråndrager man de tio rastedagar, han tagit
sig efter konungens första påstötning, kommer man till det
resultatet, att det ej ligger något orimligt i rapporterna om
att han övergått floden den 14 september.
Ett olycksbringande missgrepp var det dock av Karl att
lita på dessa rapporter och på sannolikhetsberäkningar. Hur
annorlunda hade läget ej kunnat gestalta sig, om han, i stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
