- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
68

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige blir anfallet, medan konungen är borta i främmande land - Danska kriget 1709—1710

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Snoilskys dikt den dryckeskanna av drivet silver, som hon
räckte honom bräddad med »druvans gyllne blod», då han
höll på att i vanmakt efter den långa rittens ansträngningar
segna ned. Prinsessan Ulrika Eleonora skall ha skänkt
honom en guldmedalj och 50 dukater.

Krigare förblev Hammarberg, så länge stora ofreden
varade, men när det led mot sitt slut, sökte han sig åter en
civil beställning. Han utnämndes då till häradshövding i
Luggude vid Hälsingborg och avancerade slutligen till
president i Svea hovrätt.

Presidenten Hammarberg var av sina samtida ansedd som
en mäkta lärd man och skall ha varit särskilt intresserad av
filosofiska spörsmål. Därtill var han poet och en av
frihetstidens bästa riksdagstalare.

De femton sista åren av sitt liv tillbragte han på sin
gamla vackra fädernegård, där han avled år 1768 i den
höga åldern av åttiofem år — nära sextio år efter det
fältslag, som givit honom en plats såsom en av de käckaste
gestalterna i vår historiska diktning. Hans ätt utdog på
manssidan år 1882, på kvinnosidan trettio år senare.

Danskarne utrymma Skåne.



De besegrade hade dragit sig in i Hälsingborg. Men att
söka försvara staden mot ett svenskt angrepp syntes
lönlöst, så försvagad som den danska armén nu var. Därför
var det ingenting annat att göra för danskarne än att
utrymma Skåne. Då man emellertid ej kunde föra hela
kavalleriets hästar över Sundet, fick man sticka eller skjuta ned
en mängd av dem. De döda djuren vräktes sedan ned på
gatorna, i källare, ja t. o. m. i brunnar, för att fienden ej skulle
få det för trevligt, när han i sinom tid komme för att taga
den utrymda staden i besittning. Stora mängder av
spannmål och andra livsförnödenheter, som danskarne insamlat
från Skåne, måste de också lämna kvar. Men för att dessa
ej skulle komma fienden till godo, lät man kasta ut dem i
gatsmutsen och bland hästkadavren.

Staden Hälsingborg erbjöd alltså en bedrövlig anblick, då
Stenbock ryckte in i den. Det kostade mycken möda att
återställa den i vanligt skick. Man inkallade bönder från de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free