Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sverige blir anfallet, medan konungen är borta i främmande land
- Danska kriget 1709—1710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
baron, ska du dö!’ varvid ett ytterligare blodbad vidtog.
Stycket slutade med den marsch, under vilken spelmannen
påstod att de segrande svenskarna tågade in i Hälsingborg.»
Ännu vid 1800-talets mitt voro dylika musikaliska
framställningar av slaget vid Hälsingborg i bruk.
Krigshändelser på norska gränsen.
Den enda sammanstötning, som under hela fälttåget 1709
—10 ägde rum på norska gränsen, bestod i att en norsk
löjtnant ryckte från Trondhjemstrakten in i Jämtland med
23 man och fördrev en jämnstark fältvakt av dragoner, som
under befäl av en underofficer stod vid Medstugan, fastän
dragonerna fingo hjälp av lika många bönder.
Underofficeren och fyra dragoner, elva bönder och tio hästar blevo
tillfångatagna, medan svenskarne icke lyckades lägga sig till
med mer än en fånge.
I februari 1710 skulle chefen för Trondhjemska
regementet göra ett infall i Jämtland med 800 man, varav 400
skidlöpare. Men halvvägs uppe på fjället överföllos
norrmännen av ett så våldsamt oväder, att översten endast
med största svårighet förmådde föra sitt folk tillbaka igen.
Själv dog han av överansträngning kort efteråt.
Överbefälhavaren för de norska trupperna uträttade just
ingenting. Hans verksamhet förlamades av brist på proviant
och krigsförnödenheter men ännu mer av brist på
handlingskraft. De svårigheter, han hade att tas med, voro dock
obetydliga mot dem Stenbock vid samma tid fick bukt med.
Faran för infall från norska sidan hade emellertid satt
nytt liv i det gränsförsvar, som Karl XI på sin tid
upprättat bland allmogen i Värmland och andra trakter.[1] Redan
förut hade dock Danmarks hållning varit så pass misstänkt,
att man ej låtit denna organisation alldeles förfalla. Den
värmländska allmogen exercerades nästan alla apostladagar[2]
vid kyrkorna av underofficerare, och ett par gånger om året
sammandrogos bönderna häradsvis till gemensam exercis
under befäl av en överstelöjtnant. På sommaren 1708 blevo
de även övade i skjutning, varvid ammunitionen bestods av
[1] Se Bd IV: 244.
[2] Apostladagarna voro tretton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0077.html
