Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige blir anfallet, medan konungen är borta i främmande land - Kalabaliken i Bender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
färdig, vilket jag hoppas kunna meddela om tvenne dagar.»
Detta var alltså det anstånd, Grotthuss begärde.
Men khanen hade för var replik blott blivit hetare: »Det är
bara den gamla visan», utbrast han. »Men nu måste det ske
genast, ty sultanen har så befallt, och till den ändan bör
Hans Maj:t omedelbarligen inställa sig hos oss.»
Men »vid denna myndiga ton, som khanen tog sig,
förlorade herr Grotthusen sin naturliga köld», anmärker Fabrice,
och frågade i harmsen ton: »För vem tar Ni konungen av
Sverige? Tror Ni han är en man, som låter skrämma sig att
komma och kyssa Edra tofflor?» Fabrice berättar nu: »På
dessa ord svarade khanen: ’Eide theik Guiaour!’ det är:
’Avlägsna dig, otrogne!’ Paschan, som var närvarande, och
som älskade herr Grotthusen, sade honom med saktmod,
att han var ganska ledsen, det Storherrns ordres icke
medgåvo något uppskov. Varpå herr Grotthusen återvände, föga
nöjd med sin audiens.
Medan allt detta tilldrog sig, läto klarinetter, oboer,
trummor, pukor och andra instrumenter, varav turkiska
krigsmusiken består, höra sig, och för att icke bliva dem något
skyldig, lät konungen å sin sida fem eller sex trumpetare
uppstiga på taket och svara dem.
Khanen, som blivit retad av herr Grotthusens svar,
befallde genast, att kanonaden skulle börjas. Den gjorde dock
icke någon annan skada än att döda en av de stackars
trumpetarne, som hade det nöjet att stå på taket. Herr
Grotthusen, som var väl anskriven hos janitscharerna, vandrade
emellan deras leder och företog sig att hålla tal till dem på
turkiska språket, som han var tämligen mäktig, ungefär av
följande innehåll: ’Jag är ganska förvånad över att se eder
med vapen i hand, icke emot edra fiender utan emot edra
bästa vänner, som hava överhopat eder med skänker, emot
dem, som I så ofta kallat ’cardafehler’ eller bröder. I haven
lämnat edra mest avsvurna fiender, ryssarne, pardon och fred
samt tillika skänkt dem allt, vad de behövde till uppehälle
och hemresa, men edra bröder vägren I ett kort anstånd av
tre dagar, som är allt vad jag begärt av khanen och paschan.
Men uppenbarligen ha de beslutat att utlämna Hans Maj:t
i hans fienders händer, vilket strider mot Storherrns order,
som blivit förfalskade.’ Detta tal, framsagt med mycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
