Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter hemkomsten - Fälttåget mot Norge år 1716
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mildrade domen över Brüggemann till nådigt avsked och
upphävde Kruses straff. Följande år avancerade Kruse till
generalmajor.
Mot aftonen samma dag, som striden vid Høland
utkämpats, hann även svenska infanteriet dit. Och så skulle man
då gå rakt på Kristiania, innan passen dit ännu hunnit
besättas och norrmännen hämtat sig från sin bestörtning över
svenskarnes plötsliga anfall.
Men nu inträffade en häftig snöstorm, som i två dagar höll
Karl XII:s trupper kvar i Høland, och under tiden hann
fienden vidtaga försvarsåtgärder samt intaga så starka
ställningar i de pass, som behärskade vägarna norr- och österifrån
till Kristiania, att Karl XII med sin lilla styrka icke ansåg
sig böra forcera dem utan i stället beslöt sig för en kringgående
rörelse söderut. Marschen blev besvärlig i den djupa snön,
»där både kavalleri och infanteri måste marschera en man
högt», säger Nordberg och tillägger: »Konungen själv gick
främst och banade vägen åt de andra.»
Strax norr om Moss förenade Karl sina trupper med en
svensk avdelning om 4,000 man, som under generalmajor
Karl Gustav Mörners befäl samlats i Vänersborg och
förbi Västra Ed ryckte in i Norge. Med denna förenade
armé bröt Karl XII upp mot Kristiania den 9 mars, besluten
att hålla en drabbning med den norska huvudhären, som han
trodde vara samlad där.
Till Kristiania kom han, men någon norsk huvudarmé fanns
där icke. Den hade utan svärdsslag uppgivit huvudstaden
och dragit sig till en plats norr om Drammen för att bättre
kunna skydda landets västliga delar och erhålla
förstärkningar från Danmark.
I Kristiania fingo de svenska trupperna tak över huvudet
och kunde fylla sitt behov av livsmedel ur befintliga förråd.
Men det militära värdet av den norska huvudstadens
besittning var ringa, så länge fästningen Akershus invid
Kristiania befann sig i norrmännens händer. Den var väl
försedd och hade en stark besättning. Som Karl saknade
belägringsartilleri, tänkte han försöka överrumpla den. Men
kommendanten var på sin vakt, och angreppet blev aldrig
mera än påbörjat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
