- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
395

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det stora nordiska krigets slutakt och ständerväldets grundläggning - Den nya regeringen - Stora ofredens sista år

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kanslipresidentskapet, vilket han innehaft i nio år. I sin
avskedsansökan, som inlämnades den 9 april, underställde
han även Kungl. Maj:t, »huruvida han vid rådsämbetet måtte
bibehållas». Till hans ytterliga häpnad gav drottningen honom
avsked från både det ena och det andra ämbetet och meddelade
ständerna, att så skett på hans enträgna begäran. Förgäves
inlämnade han till drottningen en skrivelse, vari han
förklarade, att det icke varit hans mening att undandraga sig sin
tjänst såsom riksråd. Men drottningen ville ingenting förstå
utan förklarade blott: »Det är nu skett; det skall ock bliva
därvid.»

Fåfängt vädjade Horn även nu till ständerna. Han
upplyste dem om att han alls icke begärt avsked från
rådsämbetet, men de visade ingen som helst lust att åtaga sig
hans sak. Sveriges främste statsman blev sålunda
avlägsnad från allt politiskt inflytande och drog sig tillbaka i
stillhet till sina gods.

Men det skulle ej dröja länge, förrän det visade sig, vilken
oersättlig kraftförlust som riksstyrelsen lidit genom hans
tillbakaträdande. Då började råd och ständer med ens
vitsorda hans stora förtjänster och förklara honom helt enkelt
»omistlig». Men fåfängt var det, att ständerna nu äntligen
lade sig ut för honom hos drottningen. De fingo blott ett
snävt och avvisande svar. Så fick Sveriges regering alltjämt
umbära den kraft i ledningen, den erfarenhet och begåvning,
som var så högst av nöden i en tidpunkt, då det bättre än
eljest behövdes män på sin post.

Stora ofredens sista år.


De ryska härjningarna 1719.



ALLT starkare hade ropet på fred ljudit från svenska
folket under envåldskonungens sista år. Blott en hade
stått i vägen för hela nationens önskan, blott en: han
som »icke kunde vika, blott falla». Hans krigsplaner föllo
med honom. Under nära två årtionden hade hans folk blött
bort sin styrka på slagfält runt halva Europa. Var funnos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free