Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 / 409 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det stora nordiska krigets slutakt och ständerväldets grundläggning - Stora ofredens sista år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grad chefen för Stockholmseskadern, viceamiralen,
sedermera riksrådet Evert Taube. För övrigt hade
prins Fredrik nedlagt en berömvärd energi på försvaret av
huvudstaden, som han ansåg vara det angelägnaste av allt.
Fienderna ville dock icke återvända hem utan att ha gjort
ett försök att på annan väg nå »Sveriges hjärta». Måhända
skulle det lyckas dem att tränga fram genom Baggensstäket.

Vaxholm. Efter Erik Dahlbergs Suecia.

Den 13 augusti kommer hela ryska galärflottan roende
över Baggensfjärden, ankrar vid Släkesund och landsätter
trupper på både norra och södra stranden. Men här är
man ej oförberedd på besöket. Taube har även på denna
plats låtit vidtaga försvarsåtgärder. Det närmare
utförandet därav har anförtrotts åt översten vid fortifikationen
Baltzar von Dahlheim,[1] en man som alltsedan 1702
följt kung Karl i alla hans fälttåg, varit med om
kalabaliken i Bender, utmärkt sig i många strider och flere gånger
blivit sårad. Han har nu på prins Fredriks befallning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>