Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det stora nordiska krigets slutakt och ständerväldets grundläggning - Stora ofredens sista år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
övergick till formlig fred, på de villkor att Sverige avstod
från tullfriheten i Öresund, betalade 600,000 riksdaler till
Danmark och förband sig att icke bistå hertigen av
Holstein-Gottorp.
En kort tid efter fredens avslutande var det bland flere
av Danmarks ledande män på tal, att man borde i förening
med svenskarne gå mot ryssen, vars framtidsplaner inneburo
en allvarlig fara även för Danmark. Bland dem, som svenske
ministern i Köpenhamn talade vid härom, var även
Tordenskiold, som förklarade, att han »ingenting högre önskade,
än att hans konung ville lämna honom kommandot över
några skepp och låta dem stöta till den svenska och engelska
flottan. Han skulle då göra sitt bästa att bränna upp för
ryssen så många fartyg, han kunde komma över.»
Detta, att Tordenskiold förklarade sig önska kämpa sida
vid sida med svenskarne, stämmer illa med den uppfattning,
man på visst håll velat göra gällande, att han skulle vara
att anse som inkarnationen av norskt nationalhat. De
glåpord, som den norske författaren Kielland i sitt svenskhat
lägger i Tordenskiolds mun, stämma lika litet överens med
den ridderlighet, den käcke sjöhjälten alltid visade mot sina
motståndare, som mot den hyllning, han städse ägnade
tapperheten, även på fiendesidan.
Det påtänkta svensk-danska vapenbrödraskapet kom
emellertid aldrig till stånd. Tordenskiold hann icke ens uppleva
det stora nordiska krigets slut. På hösten 1720 anträdde han
en resa till Hannover, vilken synes ha varit föranledd närmast
därav, att han året förut blivit bekant med lord Carteret och
festat om med honom av hjärtans lust på sitt amiralsskepp.
I Hannover blev Tordenskiold en dag inbjuden till en i staden
boende general. Bland gästerna befann sig en överste Staël
von Holstein från Livland, med vilken Tordenskiold råkade
i en häftig ordväxling, därför att han på ett löst och obevisat
påstående av tredje man insinuerat, att Staël var falskspelare.
Till sist råkade de bägge herrarne ute på gården i slagsmål,
och följande dag utmanade Staël sin trätobroder på duell.
Den utkämpades på värja utanför staden i närvaro av
vederbörliga sekundanter och ett tjugutal hannoveranska
officerare. Innan tvekampen började, förklarade Tordenskiold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
