Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gråkoltar och konventiklar. Vemodets sångare - Gråkoltar och pietister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Medan rannsakningen inför domkapitlet pågick, hade
Murbeck blivit anmäld även inför världslig domstol för att ha
hållit konventiklar på Gedsholm och blev kallad att stånda
till svars inför Luggude häradsrätt. Han försvarade sig med
att han endast hållit husandakt, varvid dock även en del
främmande folk strömmat till, bland dem somliga av hans
forna församlingsbor. Men dem hade Murbeck uppmanat
att först och främst besöka gudstjänsten i sin egen
sockenkyrka. Sedan kunde de åhöra predikningarna på Gedsholm,
om de så ville.
Ett fyrtiotal personer, som bevistat sammankomsterna,
instämdes för tinget. Men de betygade allesammans, att
Murbeck för dem uppläst 1726 års förordning samt förmanat
dem att avhålla sig från olovliga sammankomster.
Icke förty fann häradsrätten Murbeck skyldig till att ha
förbrutit sig mot nämnda förordning och dömde honom till
»två hundrade daler silvermynts böter eller i brist av botning
till fjorton dagars fängelse vid vatten och bröd». Trettioen
personer av dem, som bevistat sammankomsten, straffades
med böter om tio daler silvermynt eller fyra dagars fängelse
på vatten och bröd.
Men då Murbeck och flere andra av de dömda besvärade
sig i Göta hovrätt, blev häradsrätten ålagd att upptaga målet
till förnyad behandling. När så skedde, framträdde den ene
efter den andre av Murbecks forna åhörare och betygade sin
tacksamhet över hur han hjälpt och befriat dem från svåra
själsbekymmer, och hur de därför till honom fattat ett
hjärtligt förtroende. Detta hade blott mer och mer tilltagit, då
de »sett honom med tålamod och saktmodighet bära all den
försmädelse och alla de lögnaktiga beskyllningar, som den
onda hopen honom hopetals tillagt, därföre att han med nit
och flit predikade bättring». De kunde omöjligt tänka sig,
att deras överhet ville förmena sina fattiga undersåtar att
gå dit, där deras själar kunde få uppbyggelse. Skulle det
dock vara så, ville de gärna lida sitt straff därför.
Ett trohjärtat vittnesbörd om orsaken till att folk så gärna
sökte Murbeck som själasörjare fingo höga vederbörande höra
av ett enkelt bondfolk, man och hustru. Han hade alltid —
så föllo deras ord — »varit så tydelig och enfaldig, att en
enfaldig människa hans lärdom väl förstå och begripa kunnat».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
