Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gråkoltar och konventiklar. Vemodets sångare - Gråkoltar och pietister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alltid hade han tagit så vänligt emot alla, som vände sig
till honom med sina bekymmer, medan det däremot hände,
att hans efterträdare »gjorde förakt» åt dessa enkla
människors tal.
På tillfrågan, om Murbeck någonsin kallat de till tinget
instämnda till sina andaktsstunder, gåvo samtliga ett
nekande svar. De hade tvärtom »blivit avviste ibland».
Häradsrätten höll emellertid fast vid
konventikelplakatets lagbud, »att enskild husandakt och
gudaktighetsövning icke till främmande sträckas må». Men när domen
återigen överklagades i hovrätten, blevo de anklagade
frikända, eftersom Murbeck icke kunnat överbevisas om »någre
irrige meningars lärande och utspridande» och de, som bevistat
bönestunderna, ej därigenom blivit hindrade från att deltaga
i den allmänna gudstjänsten.
Svårare var det för Murbeck att få ändring i domkapitlets
beslut. Upprepade gånger bad han väl i ödmjuka skrivelser,
»det suspensionen måtte i Jesu namn upphöra», och att
högvördiga domkapitlet måtte »av gunst och medlidsamma
hjärtan lindra detta mitt långsamma kväljande. Jag har
ju», sade han, »intet gjort någon missgärning. Jag har varken
uppfört mig som en liderlig, ovulig[1] och egennyttig präst eller
som den där i något mål givit förargelse och retat någon till
synd och ogudaktighet, mycket mindre som en kättare eller
som den där velat utsprida några villfarande meningar.»
När ingen hjälp stod att få på annat håll, begav sig Murbeck
till Stockholm för att hos konungen klaga sin nöd. Men
Kungl. Maj:t inhämtade Benzelii yttrande, och i enlighet
därmed blev Murbecks inlaga lämnad utan avseende. Först
efter förnyade hänvändelser till högsta ort lyckades Murbeck
få rättvisa skipad. Nedre justitierevisionen tog saken under
behandling och fann, »att konsistorium nog hårt i detta fall
med Murbeck haver förfarit, då det skridit till suspension».
Ty eftersom hans förseelser icke varit »av uppsåt och arghet
begångne», borde det varit nog med »undervisning och
åtvarning».
Kungl. Maj:ts utslag gick i samma anda som
justitierevisionens betänkande och innehöll, att Peter Murbeck, »som
fulla fem år varit från ämbetets förrättande avhållen, nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
