Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Horn leder Sveriges öden - Sveriges krafter växa under Arvid Horns och ständernas vård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ständerna ville dock nu »under Guds välsignelse gå därmed
så långt, som någonsin möjeligit falla vill».
Till den ändan var det av största vikt, att de kyrkliga
myndigheterna tillsågo, att prästerna i Lappland ej blott voro
kunniga i lapska utan också utgjordes av »friske och rörlige
samt medelålders män», så att de årligen kunde resa omkring
i Lappmarken och »med all flit och nit» predika samt undervisa
lapparne i kristendom.
Ett högst betänkligt missförhållande var »det myckna otidiga
brännvinsmångleri och supande, som under marknadstiderna
förövas, varigenom lapparne sig med den hetsige dricken
överplösa och till vett och skäl förkvävjas, så att de bliva
alldeles obekväme att emottaga någon undervisning i
kristendomen». Därför borde »ett sådant brännvinsmångleri och
supande under marknadstiden genom en allvarsam och sträng
förordning alldeles förbjudas, så att ingen borgare eller någon
annan måtte efterlåtas att sälja, skänka eller emot varor
förbyta något brännvin till någon lapp, innan marknaden är
sluten och avlyst».
De två skolor, som funnos, nämligen i Umeå och Lycksele,
voro alldeles otillräckliga, isynnerhet som »lapparne av en
blind kärlek till deras barn ej gärna släppa dem långt ifrån
sig eller utur socknen». Därför borde en skola uppbyggas vid
var och en av de sju huvudkyrkorna och förses med sådana
»skolemästare», som voro »grundfaste i religionen samt därhos
begåvade med de egenskaper, som tillhöra en skickelig och
beskedelig läremästare. Kommandes det ej därpå an, om
en sådan ej är så förfaren i latin eller eljest har så starka studier
och vetenskaper, som till en sådan syssla rätteligen höra.»
Till dessa skolors underhåll borde beviljas fyra årliga kollekter
över hela riket.
Riksens ständer voro också av den meningen, »att
lappebarnen i skolarne först böra undervisas uti deras kristendom
på deras eget modersmål, eftersom eljest att befara är, det
de vid hemkomsten till Lappmarken torde jämte svenska
språket förglömma sin kristendom, helst ock dessutan
fordras tid till att lära ett främmande språk. Men finnes
någre av lappebarnen hava lust att lära svenska, sedan de
på deras modersmål äro grundade i sina kristendomsstycken,
så vore det högst önskeligit; och böra de då däruti med all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
