Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Horn leder Sveriges öden - Den svenska mekanikens fader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bergsmännen å sin sida klagade över att arbetet kostat
dubbelt så mycket, som Polhem beräknat, och att den nya
vattenkonsten ideligen gick sönder. Men Polhem i sin tur
skyllde detta på att man givit honom dåligt virke, och att
illasinnade människor lagt stenar i pumprören, så att dessa
spräckts. Och det skulle i sin tur ha berott på att arbetarne
genom införandet av pumpmaskinen skulle gå miste om sin
gamla arbetsförtjänst. Den förnämsta anledningen till tvisten
synes dock ha varit, att man ej ville ge Polhem den ersättning för
hans arbete, som han begärde. Den var nog också ganska drygt
tilltagen, ty Polhem tog alltid bra betalt för vad han gjorde.
Om den store mekanikerns uppfinningar alltså icke
undgingo kritik, så voro de dock ägnade att förvåna genom
sinnrikhet i konstruktionen och djärvhet i uppslagen. Allt vad
han företog sig var buret av ungdomlig entusiasm och
arbetslust, och under färder till de olika bergverken strödde han
överallt omkring sig förslag till mera praktiska och
kraftbesparande anordningar av driften.
År 1694 tilldelade bergskollegium sin framstående
uppfinnare ett ytterligare understöd för en treårig utrikes resa.
Färden gick först till Tysklands bergverk, därefter till
Nederländerna och Frankrike med deras högt utvecklade handel
och industri. Särskilt i Holland voro flere »konstige och curieuse
maskiner» att se. Polhem studerade dem alla med stort
intresse, men några anteckningar eller ritningar synes han
aldrig ha gjort. Han hade dem i minnet ändå. Så fenomenalt
utvecklad lär denna själsegenskap ha varit hos honom, att
blott han undersökt en maskin en enda gång, kunde han sedan
göra efter den, hur invecklad den än månde vara. När han själv
hittade på nya maskiner, begagnade han heller aldrig ritningar
utan tänkte blott ut, hur den nya maskinen skulle vara
sammansatt, och sedan kunde han på en gång göra den färdig.
Även till England, som tävlade med Holland om
herraväldet över världshandeln, utsträckte Polhem sin studieresa.
Många värdefulla erfarenheter vann han, fast ej idel
angenäma sådana. Med grämelse bevittnade han, hurusom
»utlänningen ansåg oss svenskar för dumhuvuden av värsta
slaget». Det hade retat honom att se, hur dessa utlänningar
till billigt pris köpte råvaror från Sverige och sedan sålde dem
dit igen i förädlat tillstånd för högt pris. När han kommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
