Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Arvid Horn leder Sveriges öden
- 1734 års allmänna lag
- Arvid Horn får ett nytt parti mot sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfattning. De tyckte, att »den som mera lärt och bättre
förstode, borde tvärtom med svårare straff beläggas».
Litteratur:
P. N. Östergren, Till historien om 1734 års lagreform I—II;
häft. kr. 7:50.
Arvid Horn får ett nytt parti mot sig.
Horns fiender bida sin tid.
1731 års riksdag betecknade höjdpunkten av Horns makt.
Ett och annat — om än svagt — tecken till att hans
makts dagar voro räknade började dock nu visa sig, och en
del saker av mindre vikt gingo den förut nästan enväldige
kanslpresidenten emot. Bland hans motståndare började
Fredrik Gyllenborg, riksrådet Karl Gyllenborgs yngre
broder, framträda. Hans begåvning var av det ytliga slaget.
Det var icke statsmannens utan partimannens och »inpiskarens».
»I konsten att värva och sammanhålla ett parti vann han snart
ett erkänt mästerskap. Ingen förstod bättre än han att
bearbeta människors egennytta, fördomar eller passioner.
Ingen var skarpsyntare och skickligare i att upptäcka och
begagna varje splittring i motpartiets led. Ingen var
outtröttligare att uppspåra motståndare, som kunde vinnas,
eller anhängare, som kunde övertalas att besöka riksdagarna.
Ingen kunde så som han uppgöra planer till en riksdagsintrig,
sammansätta vallistor, välja rätta ögonblicket för en motion
eller en votering och dylikt. Ända till Pechlins uppträdande
hade han ej sin överman härutinnan.» Så karakteriserar
vår främste tecknare av frihetstidens historia, Carl Gustav
Malmström, denna motbjudande telning av partiväsendets
tidevarv. Egentligen farlig skulle mannen bli först längre
fram, då han fick utländska pengar att röra sig med och
köpa samveten för. Ännu så länge var han själv ej utlärd
i det politiska livets många finter och rackartyg. Ännu gick
han i skola hos slugare och erfarnare män, hos sin bror
riksrådet och den gamle presidenten Höpken.
Karl Gyllenborg hade efter vad som på 1727 års riksdag
övergått hans mäktigaste partikamrater funnit bäst att reva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0626.html
