- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
620

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Horn leder Sveriges öden - Arvid Horn får ett nytt parti mot sig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stämningen bland ständerna genom en ansökan om avsked
från kanslipresidentskapet. Visserligen stod han nu ej så
säkert vid styret som då, men det var dock ej många, som
önskade, att han nu skulle avgå. Själv hade han ej heller
någon allvarlig lust att lämna sin oroliga post, fast han var
sjuttio år gammal och sjuklig. Så snart konungen och rådet
samt de två högre stånden uttalat den önskan, att han
måtte stanna kvar, skyndade han att återtaga sin ansökan
— till förekommande av att borgare och bönder skulle hinna
yttra sig. Dessa stånd hade nämligen ansett, att hans
begäran nu, då den ånyo framställdes, borde bifallas.

Än stod Arvid Horns politiska system upprätt. Men ett
starkt parti var rustat att upptaga en avgörande kamp med
den gamle statsmannen. Den kampen skulle stå vid nästa
riksdag.

Situationen tillspetsas.



Att det än så länge var Horn, som ledde Sveriges öden,
visade sig, då Casteja efter riksdagens slut ryckte fram med ett
förslag till förbund med Frankrike. Dess innebörd var
sådan, att vårt land mot subsidier skulle ha sålt sitt
oberoende i utrikespolitiskt hänseende. Men till dylika förslag
sade Horn nej, och Frankrike fick slå av på sina fordringar
ända därhän, att Sverige blott skulle förbinda sig att icke
under det pågående kriget låta några svenska trupper
användas mot Frankrike. På dessa villkor undertecknades
fördraget mellan Sverige och Frankrike på sommaren 1735.

Samtidigt härmed föreslog emellertid ryske ministern ett
förnyande av 1724 års vänskaps- och försvarsförbund mellan
Sverige och Ryssland. Det hade Horn ingenting emot, ty han
fick därigenom tillfälle att visa världen, att Sverige icke
sålt sin självständighet åt Frankrike. Kort därefter
undertecknades också det nya vänskapsförbundet med grannen
i öster.

Men det hade till följd, att Frankrike vägrade bekräfta
sitt subsidiefördrag med Sverige under förklaring, att den
svensk-ryska överenskommelsen stred mot förbundets
ändamål — en fullkomligt godtycklig tolkning av
subsidiefördraget, vilken hade sina rutiga skäl och randiga orsaker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0643.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free