Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Horn leder Sveriges öden - Arvid Horn får ett nytt parti mot sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stucko fram med en undran: »Sedan nu vår situation blivit
Eder bekant, skulle kanske detta kunna bidraga till att skaffa
oss någon summa i subsidier från Höga porten — varigenom I
ju också skullen giva oss ett nytt bevis på Edert rikes välvilja.»
Då ej heller detta tog skruv, erinrade kanslipresidenten om
att turkarne vid kalabaliken i Bender ej blott rövat från Karl
XII de pengar, han lånat av turkiska regeringen, utan
svenskarne själva — »en samling stackars harmlösa människor,
som hade flyktat in under Eder protektion» — hade ju vid
samma tillfälle blivit slavar.
Turken invände naturligtvis, att kalabaliken förorsakats
genom svenske konungens egen halsstarrighet. Slutet blev
emellertid, att sändebudet fick skriftligt löfte om att frågan
skulle föreläggas nästa riksdag och sedan ett svenskt sändebud
avsändas till Turkiet för att närmare förhandla om
uppgörelsen. Och vid avskedsaudiensen klappade kung Fredrik turken
på axeln och gav honom sitt kungliga ord på att det givna
löftet skulle hållas.
Sverige hade gjort, ett ej blott kallt utan också kargt
intryck på österlänningarne, som dock konstaterade, att
klimatet var sunt och folket kraftigt och ståtligt. Särskilt
förvånades vår sagesman över att här möta så många
åttioåringar. »Befolkningen är», säger han vidare, »gäslvänlig
och synes finna nöje i att undfägna främlingar.» Till följd
av sitt hat mot moskoviten »hålla svenskarne styvt på att
vara vänner till Höga porten, och så fort den minste pojke,
den lägste dräng fick syn på oss, hälsade han oss artigt medelst
hattens avtagande. Svenskarne äro bland de andra kristna
folken namnkunniga för sin tapperhet; när dessa vilja framhålla
nämnda egenskap hos någon, bruka de, efter vad som påstås,
säga om honom: ’Den där mannen har ett svenskt hjärta.’»
Ej långt därefter hördes från Konstantinopel lockande
röster, som talade om förmånliga förbundsvillkor och
avplanande på billiga villkor av Karl XII:s skulder. Genast
var man då i sekreta utskottet färdig att bygga nya,
lysande planer på Turkiets bistånd.
Medan striden om franska förbundet pågick som
häftigast, hade Horn liksom vid förra riksdagen prövat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
