Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hattarne som försvarare av vårt nationella oberoende - Rysslands fortsatta förbindelser med svenska landsförrädare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att lugna den; man vakar över alla kvarter. Upplands
regemente är i antågande. Borgerskapet är till häst. Varje
general och varje överste hava sina poster, och vi leva som
under ett belägringstillstånd.»
Tre dagar senare tillägger han: »Över stadens säkerhet
vakar folket med uppbyggligt och sällsynt nit. Ingen, ända till
det minsta barn, som ej gör vaktrund med käpp i handen.
Dessutom anlände i går aftons 600 man av Upplands regemente.
Ingen går förbi på gatorna utan att bliva anhållen och
undersökt av det lägre folket. Därav inträffar till och med
händelser, som skola komma dig att skratta, när man får tid
därtill. Till exempel: lille Falkenberg i kansliet blev för 5 eller
6 dagar sedan anhållen av några gummor. Då de undersökte
hans fickor, stötte de på en flaska eau de Lavande. ’Aha!’
— ropade käringen — ’lukta, mor! Det är förskräckligt!
Det är till att förpesta staden! Och för att bränna upp den
ovanpå; ty det är så starkt . . . Rör icke vid den! Aha! Vem
är Ni, min vän?’ — ’Konungens kammarherre.’ —
’Kammarherre? Så mycket värre! Helvetes brand! Se bara vilka
missfoster hovet föder i sitt sköte!’
Man fortsätter undersökningen. Man finner hans snusdosa,
fylld med snus. ’Håll, se här något helt annat! Krut i
original! Vilken styggelse! Vänta, du luktar av luntan! Du
skall varda bränd, min vän!’
Med ett ord: utan en officers bistånd hade vår stackars
baron Falkenberg blivit släpad i häkte.
Man förde slutligen till oss —jag säger ’oss’, ty första
undersökningen började vid kanslirätt — man förde således till
oss bland minst 300 personer en stackars karl, tämligen väl
klädd. Man frågade tvenne bussar, som höllo honom i
kragen, vad han gjort. ’Ingenting, såvitt vi känna.’ — Varför
ha’n I då tagit honom i förvar? — ’Därför att han har den
gemenaste uppsyn, vi någonsin sett.’
En annan karl blev anhållen på morgonstunden, emedan han bar
en röd rock, och eftermiddagen, för det att hans rock var grön.
Man måste sätta en gräns för detta nit, som synes slutligen
kunna bli vådligt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
