Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hattarne som försvarare av vårt nationella oberoende - Rysslands fortsatta förbindelser med svenska landsförrädare - Karl Gustav Tessin i sin glans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flere månader efteråt levde stockholmarne i sådan
spänning, att man genast slog alarm och klämtade, bara det brann
i en vedstapel. Ja, som Tessin skriver: »Numera skulle man
klämta för en lyseld på havet.»
Tessin var liksom så många andra övertygad om att
mordbrandsanläggningarna stodo i samband med de ryska
stämplingar, som upptäckts tidigare på våren, så mycket mera
som flottan och dess förråd tre gånger varit hotade av elden
och endast med yttersta ansträngningar kunnat räddas. Samma
uppfattning hyste drottningen. »Sådana attentat anstå
barbariska nationer, och utan att vara spåman är det lätt att
känna igen upphovsmannen. Gud give, att vi en dag finge
hämnas med svärdet i hand!» utbrister hon i ett brev till sin
moder. Och litet senare säger hon rent ut i ett brev till sin
bror, att det är Ryssland, som genom förrädare stuckit
huvudstaden i brand, då det ej vågat sig på ett öppet anfall.
Misstankarna delades också av hennes bror: »Man ser blott
alltför väl, varifrån detta svarta och avskyvärda streck härleder
sig», skrev Fredrik den store vid denna tid till sin minister
i Stockholm.
Litteratur:
Förblindelse (Meddelanden n:r 18 från Föreningen för
Stockholms fasta försvar).
Harald Hjärne, Storpolitiska villobilder från frihetstiden (Nordisk tidskrift för år 1896).
[D. T. J. Petr]e[lli], Huru kom Sveaborg att anläggas? (Krigsvetenskapsakademiens tidskrift för år 1896).
C. Fr. Wærn, Minnesteckning öfver Augustin Ehrensvärd.
Magnus Jakob Crusenstolpe, Portefeuille: del V; häft. 1 rdr 12 sk. bco.
Gunnar Carlquist, Carl Fredrik Scheffer och Sveriges politiska förbindelser med Danmark åren 1752—1765.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
