Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hovpartiets revolutionsförsök - Adolf Fredrik försöker utvidga kungamakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men i dag skulle talmannen ut. Dessa tre jämte Erik Johansson
från Munktorp i Västmanland voro de vildaste; men andra
understödde dem med »buller och gny», så att det icke var
möjligt att höra, vad som sades. Lars Larsson och Erik
Pehrsson rusade upp och ropade »med iver och vrede åthävor,
att talemannen ej låter dem njuta lag till godo, och att han
ej längre skall vara taleman» — det är protokollets ord.
»Erik Pehrsson ifrån Stockholms län begynte ånyo häftigare
än tillförene skria och slå i skranket samt utom flere håniska
utlåtelser emot taleman, dem man ej så noga kunde iakttaga,
utbrast med bitterhet i desse orden: ’Kungen klagar, och
ingen rätt får han; vi klaga, och ingen rätt få vi. Det vållar
du, din skälm — du skall icke mer vara vår taleman!’»
Under det »gruveliga buller, som härunder uppkom», såg
man Erik Månsson »med hög röst, händernas
sammanknytande och stampande i bänken» stå och ropa, »att talman i dag
skulle ur ståndet, och att han aldrig hädanefter borde få regera
ståndet, som han härintill gjort».
Sedan »de skriande» en stund upphetsat sig själva med
dylika tillmälen, ropade plötsligt några av dem: »Alla de, som
äro av samma tanke som vi, kommen och låtom oss gå ut
och fara hem och låta den fan, som vill, bliva kvar här inne!»
Med de orden tycktes de också ämna ge sig i väg. Men
plötsligt vände de om, och man får se Lars Larsson och Erik
Pehrsson »löpa såsom ursinniga fram till talmansbordet», som de
dänga knytnävarna i, »så att bläckhorn och sanddosa hoppa
i vädret», och ryta till Olof Håkansson: »Djävulen regere dig,
din skälm, du skall ut!» Så stöta de honom med bägge
knytnävarna tillbaka på hans stol och »slå honom många gånger i
huvudet». Erik Johansson och en annan rusa till sekreteraren,
som »står framför sin pulpet och beder och varnar desse
förbittrade ledamöter att frukta Gud och ej göra övervåld».
Förgäves! De »fatta honom i bröstet och säga: ’Du skall ut
— du skriver skälmska protokoller’». Och så »skuffa de honom
en bit fram på golvet». Under tiden står Erik Månsson och
viftar med sin käpp, ropande: »Taleman skall ut — låt oss,
käre bröder, häva ut honom!» — »Likaledes gjorde ock Erik
Johansson på gången med hatten på sned på huvudet,
sägande: ’Kommer bröder, låt oss hava ut de skälmarne;
nu är tid!’»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
