Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Karl von Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bjuden stora summor för detta naturens underverk. »Många
sade, att denna var den endaste i världen, och tackade Gud,
att den ej var förökt.»
Linnæus kände sig lycklig, när det efter många om och
men förunnades honom nåden att beskåda det makalösa
underdjuret. Men han behövde inte många ögonblick se
på det, förrän han hade klart för sig, att de sju huvudena
med deras gap helt enkelt tillhörde vesslor, och att kroppen
var överdragen med hopklistrade ormskinn. Han ansåg,
att vidundret utan tvivel tillverkats av munkar som en
avbildning av Uppenbarelsebokens drake. Men sedan han
givit detta utlåtande om stadens stora märkvärdighet, fann
han rådligast att till undvikande av borgmästarens onåd
genast resa vidare.
Så kom han till Holland.
Den 2 juni satte han foten på holländsk mark, och på
midsommardagen blev han utnämnd till medicine doktor.
På tre veckor hade han hunnit undergå examen, trycka sin
avhandling och offentligen försvara densamma. Men så
var den också färdigskriven, redan innan han lämnade Sverige.
Men nu var reskassan slut, och det såg mörkt ut för den
unge svensken i främmande land. I hans egen personlighet
låg dock en mäktig trollkraft förborgad. Samma
tilldragande egenskaper, som förut hjälpt honom ur stora
svårigheter i Lund och Uppsala, tillvunno honom även här
vänner och gynnare. I Holland levde några av tidens främsta
naturforskare, och dessa intogos snart av sådan beundran
för den unge svenskens snille och vinnande sätt, att de
hjälpte honom att få hans arbeten tryckta och hans rykte
utbrett över världen.
Den mest berömde av Linnæus’ nyförvärvade vänner i
Holland var professorn i medicin och botanik vid Leydens
universitet Herman Boerhaave, en man som hela
Europa såg upp till såsom den tidens förnämsta medicinska
orakel. I honom vann den unge svensken »den hängivnaste
vän, den mest tillmötesgående lärare, den bäste gynnare»,
och han kallar honom själv för »min medicinske fader».
Nu hände sig så, att Boerhaave var läkare för direktören
för det Holländsk-Ostindiska kompaniet, doktor Clifford,
»en mycket rik herre, som fattat ett synnerligt nöje för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
