Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Karl von Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senare blivit utsatt för småsinta effektsökares ilskna skall
och skadeglada smutskastning?
Andra av Linnæus’ klandrare äro sådana, som stirrat sig
blinda på något enstaka, ur sitt sammanhang lösryckt
uttryck utan att ge sig till tåls med att verkligen studera
hans skrifter. På så bristfälliga grunder äro de genast
färdiga med sin dom över hela hans väldiga vetenskapliga
produktion, vilken naturligtvis lika litet som annat
mänskoverk kunnat undgå att bli behäftat med fel och att under
tidernas lopp bli på flere punkter föråldrad. Det ödet
drabbar alla vetenskapliga forskningsresultat.
Till stor del beror »dvärgalåten» också på en fullkomligt
oresonlig jämförelse mellan Linnæus och våra dagars
naturforskare, vilka bygga på halvtannat århundrades ytterligare
forskning och äro utrustade med helt andra tekniska
hjälpmedel än han. Går man så till väga, blir det ingen svår
sak att efter en tid störta vilken stor man som helst från
hans piedestal. Då blir självaste Newton en stackare, därför
att han inte hade den avlägsnaste aning om spektralanalys,
telegraf, radium, m. m., saker som varje barn i våra
elementarskolor numera får lära sig. Och vilken underhaltig
fältherre var ej Cesar, som inte begagnade kanoner i stället för
sina gammalmodiga murbräckor!
Naturligtvis har Linné begått misstag, han som alla
andra. Men »den som inte gör några misstag, han gör
heller inga tag». Ett av hans största feltag var, att han
förde elefanten, valrossen och trögdjuren till samma
ordning inom djurriket, på den grund att de skulle sakna
framtänder. Det låter ju för oss upplysta barn av det
19:e eller 20:e århundradet alldeles förskräckligt. Men hör
då, vad andra forskare på Linnés tid kunde komma med!
En tysk vetenskapsman föreslog t. ex. att indela
ryggradsdjuren efter lemmarnas beskaffenhet och fick då en
avdelning bestående av sälen, bävern, grodan och paddan —
förty de ha alla simhud på bakfötterna!
Linné liksom varje annan vetenskapens banbrytare
måste bedömas efter vad han verkat för sin tid. Hans
livsverk skall vägas icke mot nutidens oändligt mycket rikare
vetande utan mot det kaos, i vilket han bragte reda.
Alla vetenskapsmän, som verkligen velat och förmått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
