- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
554

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De yngre Mössornas tid. 1765—1769 - Mössorna taga makten igen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

låtelser» men ville dock icke därför straffa »en gråhårig,
hederlig och välförtjänt ämbetsman, känd för ett stilla och
nitiskt tänkesätt»; och på ridderskapets och adelns begäran
fick saken förfalla.

Jämsides med den stora räfsten med rådet och växelkammaren
bedrevo de nya maktinnehavarne ett energiskt arbete
på att utrota en mängd andra missförhållanden. Sparsamhet
med statens medel
!» var den ena av Mössornas
prisvärda grundsatser. En annan var: »Bort med
ämbetsmännens självsvåld och oredan i förvaltningen


Strängast drabbades riksbankens ledare av sina nya herrars
kritik. Det var snygga saker, som nu kommo i dagen om
bankofullmäktiges sätt att handha sitt förtroendeuppdrag. Man
kunde knappt tro sin ögon, när man fick se, hur de förfogat
över statens medel. Den från 1757 års trolldomsprocess
bekante vice notarien Ekman, vilken måste rymma ur landet
för det grymma sätt, varmed han lett rannsakningen,[1] hade
någon tid anlitats med kansligöromål för bankens räkning.
Detta hade man tagit till förevändning för att skänka
mannen »i hans olycka» 7,200 daler k. m. Rätta skälet var
uppenbarligen, att han var biskop Troilii systerson. En avsatt
kommissarie hade 1756 »för sina spekulationer» och »till
understöd i dess usla tillstånd» fått 60,000 daler k. m., en annan
kommissarie »för sitt besvär med karolininväxling» m. m.
18,000 daler k. m., en bankosekreterare »för dess personliga
förtjänst» m. m. 30,000 daler k. m. Andra hade fått ersättning
för bortstulna kvartaler, förluster vid eldsvåda o. s. v. Till
»måltider och kollationer» åt bankodeputationen och
bankofullmäktige hade åtgått 45,836 daler k. m. Medan den
första »kollationen» för bankofullmäktige, vilken hölls anno
1739, stannat vid 107 daler k. m. hade pretentionerna
efter hand ökats därhän, att de tre festmåltider, varmed
fullmäktiges livsandar uppfriskades på 1760—62 års riksdag,
gingo löst på 21,535 daler k. m.

Efter allt detta blir man inte förvånad, när man får se,
hur bankofullmäktige förstått att ordna för sig själva hos
sekreta utskottet med belöningar för sina förtjänster om



[1] Se sid. 224.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/6/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free