Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav III:s lyckliga tid - Statsvälvningen 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men utnämningen var överklagad och väntades bli upphävd av
Mössorna. Fattig och skuldsatt, såg den ärelystne mannen
återigen sin bana stängd. Men hans fina väderkorn sade
honom, att en revolution måste vara i görningen. Det gällde
bara att spåra upp den man, som satt inne med hemligheten.
Ett tag kom han på fel spår men fann snart det rätta igen.
Och som han inte var buskablyg av sig, trängde han sig helt
fräckt på Sprengtporten och erbjöd sig att hjälpa till genom
att åstadkomma ett uppror även i Skåne.
Sprengtporten vågade naturligtvis icke avvisa en man, som
tycktes veta så mycket om den stora hemligheten — och för
resten kunde det ju vara bra, om oroligheter utbröte även på
annat håll än i Finland, isynnerhet som de finska truppernas
ankomst till huvudstaden kunde bli fördröjd genom motvind.
En resning på två håll borde också öka Mössregeringens
villrådighet och försvaga dess kraft att gripa in.
Ungefär så torde konungen och hans medhjälpare ha resonerat.
I alla händelser utvidgades revolutionsplanen därhän, att
Toll skulle förmå garnisonen i Kristianstad till resning strax
efter utbrottet av upproret på Sveaborg. Den äldre av
konungens bröder, prins Karl, som vid den tiden borde vara i
Skåne, skulle då samla därvarande regementen under
förevändning att kväva upproret och rycka med dem mot
Kristianstad. Men när han väl stode framför staden, skulle
han förmå sitt folk att göra gemensam sak med garnisonen,
varefter han skulle fortsätta till Stockholm och på vägen
få med sig de småländska regementena.
Revolutionsplanen gick alltså ut på en militärkupp,
varvid man ämnade begagna sig av det allmänna missnöjet inom
krigsmakten mot Mössorna. Hatet mot det härskande partiet
stegrades genom den misstanken, att detta parti med flit ville
blottställa landets försvar mot Ryssland. Ett talande bevis
därpå fann man i att Mössorna nedlade arbetet på
befästningarna i Finland, Ehrensvärds stolta skapelse. Men framför
allt räknade revolutionsmännen på de adliga officerarnes
förbittring över de ofrälse ståndens angrepp på deras privilegier.
Däremot kände sig Sprengtporten och Toll ej lika säkra på att
konungens mod skulle bestå provet i den avgörande stunden.
Det var därför av största vikt att i huvudstaden allt
ordnades på förhand, så att det om möjligt i det avgörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
