Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav III:s lyckliga tid - Statsvälvningen 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
isynnerhet under sillsaltningstiden. Han »beklagade, att han
näppeligen tordes resa hem, ifall så händer, att dess fattige
hemmavarande fiskare ej till nödtorft få nyttja denna vara».
Med kraft ingrep regeringen även på flere andra sätt mot
hungersnöden, framför allt genom att köpa in spannmål från
utlandet och dela ut. Men det förslog icke. På vintern blev
nöden i somliga landskap så svår, att folket måste stilla sin
hunger med bark, knoppar och halm. Värst var tillståndet i
Dalarne och Dalsland. Från dessa trakter inrapporterades det,
att soldaterna voro så utmattade av svält, att de under
övningar ramlade omkull. På somliga ställen blevo bönderna i
sin förtvivlan och sitt hat mot frälsemännen uppstudsiga.
Frälsebönderna rotade sig tillsammans och vägrade att
erlägga skatter, dagsverken och körslor. I Savolax och på en
del andra platser måste regeringen t. o. m. använda
vapenmakt mot dem.
Lyckligtvis gav sommaren 1773 en god skörd, och tack
vare den övervanns en av de svåraste nödårstider, som svenska
folket någonsin genomgått. Dödligheten till följd därav var
den största, som förekommit i Sverige, allt sedan tabellverket
upprättades, och dess följder äro än i dag märkbara.
Den 9 september åtskildes ständerna. I själva
riksdagsbeslutet uttalades tacksägelser till konungen, som »genom
sitt mannamod frälsat sitt rike på brädden av dess undergång
och krossat de bojor, som tryckte fria medborgare». Med
sådana känslor såg svenska folket »frihetens» tid lykta.
Men ryske ministern i Stockholm klagade i sina depescher
bitterligen över sina forna vänners falskhet, de där nu
uppträdde med den vita bindeln om armen och ej ens vågade
besöka honom. Han kände sig så ensam och övergiven.
Hans hopp stod till att man med hjälp av ryska, danska och
preussiska deklarationer skulle kunna lyckas anstifta uppror
i gränsprovinserna: i Finland, Pommern och Skåne. Detta
föreslog han både sin egen regering och de främmande
ministrarne. Ja han yrkade på sådana tvångsåtgärder från rysk
sida som att förbjuda all spannmålsexport till det
hungrande Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
