Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Det låg ett skimmer över Gustavs dagar» - Johan Henrik Kellgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skildring av skådespelet, som givits av en berömd
hävdatecknare, nämligen Dalin.
Dalins framställning lyder sålunda: »Vid denna tid begynte
skådespel tillika med andra fria konster att nalkas Norden,
men så barbariska och grova, att ett prov därav gör oss
tillfyllest: I staden Banen i Pommern föreställdes Kristus
på korset. Den som var Longinus och skulle öppna hans sida
med spjutet, stack för hårdhänt till, så att den diktade
Kristus föll död ned och slog ihjäl Maria, som stod under honom.
Johannes förbittrades då över Longinus och mördade honom
på platsen men blev därföre gripen och avrättad. Således
omkommo i den förargliga leken fyra människor.»
Till Kellgrens lycka var hans namn icke utsatt under
tidningsartikeln — det hade icke varit lämpligt med hänsyn
till att han var informator i det Meijerfeldtska huset.
Därför åtog sig en annan tidningsman, hans vän och
medarbetare Lenngren[1], att svara för författarskapet.
I den svarsskrift, som Lenngren ingav, hade Kellgren
säkerligen haft sitt finger med. Här framhölls, att i själva verket
var Dalins framställning mera ohygglig än den i »Dagligt
allehanda», i så måtto som enligt den förra »fyra personer i den
otidiga leken omkommit, då däremot händelsen på det
senare stället endast slutar med trenne personers död,
oberäknat den omnämnda dansösens ben». Att dansösens
benbrott var något ojämförligt mycket mindre upprörande,
än att »jungfru Maria måste alldeles sätta till livet vid den
föregivne frälsarens fall», det kunde väl ingen bortresonera.
Och ej heller kunde Lenngren förstå stadsfiskalens klander
av att han brukat ordet »dansös» i detta sammanhang. Det
vore nämligen utom allt tvivel, att Marias roll spelades av
en dansös.
Lenngrens försvar gick emellertid inte riktigt i domstolen,
som ansåg, att det här gällde Guds ords missbruk. Men då
detta skett »mera av lättsinne och obetänksamhet än arghet
och uppsåt att smäda Gud», så dömdes Lenngren att »uti
församligen offentligen avbedja sitt brott» och böta
tillsammans 400 daler s. m. Målet gick emellertid vidare till
Svea hovrätt. Men som hithörande handlingar blivit förstörda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
