- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
211

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Det låg ett skimmer över Gustavs dagar» - Bengt Lidner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Dikten »Året 1783» är ett pärlband av händelser från detta
händelserika år. I praktfulla men ofta bombastiskt överdrivna
verser besjunger skalden Elliots försvar av Gibraltar:

»Än krigets bistra gud med härjnings-facklan ljungar,
och på en blodig våg en åskfull fästning gungar.
Imot Gibraltars borg man skeppen rusa ser,
då till en gruvlig storm basunen tecken ger.
Strax viner döden fram i bombers heta skurar —
de skansar, böljan bär, bestorma klippans murar;
men klippan nu på dem Vesuver återspyr,
och blodig böljan bort med slagna hjältar flyr.
Ack! ur de bräckta valv sig dödens slussar lossa,
som sluka tusen liv och tusen kölar krossa:
själv åskan på sin tron förskräcks vid jordens krig;
man havet sucka hör och töcknen gömma sig.»


Men franska flottan går fram till ett nytt, ursinnigt anfall:

»Gibraltar sviktar re’n, och eldens vida flod
på torg och vallar släcks med äkta brittiskt blod.
Men Elliot, klippan lik, där strand och hav han plundrar,
där utan fruktan han sin oväns mod beundrar,
en blek, en mulen blick på sina kämpar slår,
och blottar kallt sitt bröst och visar sina sår.
— — — — — — — — — — —
Nu inga faror skys, nu hav och lågor trotsas;
snart åter matta skott från skeppen långsamt lossas.»


Så övergår skalden till Nordamerikas frihetskamp under
Washington, som kunde säga: »Jag allt för andra gjort;
jag intet gjort för mig.»

Därpå följer den vackra skildringen av hur den älskande
nunnan Laura, som tvingats att taga nunnedoket, blir
befriad genom kejsar Josef II, som »krossat fanatismens bojor»,
just när hon är färdig att i förtvivlans mod stöta dolken
i sitt bröst.

Så övergår skalden till att besjunga, hur

»ett segelvingat klot sig upp från jorden höjer.
Av konsten endast fört, det molnens vågor plöjer.»


Det är bröderna Montgolfiers luftballong.

Därefter begråter skalden än en gång Spastaras öde, och
till sist skildrar han i gripande ord den svåra hungersnöd,
som det året hemsökte Sverige.

*     *
*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free