Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det mörknar - Den svåra hungersnöden 1783—1784
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gick tillbaka med 1/4 och antalet födda med 1/6. Men hur
sorgligt tillståndet än var, så blev det dock ej så bedrövligt som
under nödåren 1771—73, ty regeringen hade dock denna gång
vida större förmåga att bringa hjälp.
Collegium medicum utfärdade i juni 1784 en varning mot
»det så kallade nödbrödet, vilket tillagas av för hälsan
skadelige ämnen, såsom bark, mäsk, agnar, ollon, ben, stötte eller
brände, ljung- och linfrösknopp, sönderskuren halm,
sågspån med flere dylike och lägger grunden till dödliga och
obotliga sjukdomar, varå 1773 års rödsot och rötfebrar ännu
äro ett talande bevis». I stället tillråddes andra utvägar att
uppehålla livet med »en både sund och smakelig föda».
Isynnerhet borde folk äta hästkött, och för övrigt kunde
»alle inom riket varande så väl hemtamda som vilda fyrfotade
djur av större och mindre arter» mycket väl ätas. »De djur,
som hava en frän och vidrig smak, kunna dels i vatten först
tvättas och däri mer eller mindre tid läggas, dels uti ättika
förvaras, varigenom både mörhet och smaklighet tillika
vinnes. Detsamma gäller om alla slags fåglar, både de, som
vanligen ätas, och de, som av fördomar eller okunnighet
ratas, intet enda inom riket varande slag undantaget. Av
fiskar finnes icke heller något slag, som icke med god nytta
kan förtäras.» Ytterligare rekommenderas rötter av mjölktistel
och kardborre, kvickrot samt renlav och islandsmossa, »vilka
dels strax torkas, stötas eller malas till mjöl eller ock tvättas
och sedan kokas med mjölk eller vatten». Till sist uppmanar
collegium »välsinnade medborgare i allmänhet och
prästerskapet isynnerhet att understödja desse collegii välmenta
råd hos de enfaldiga, helst vad nyttjandet av allehanda djur
och fåglar angår, emedan inrotade fördomar, okunnighet och
skadeliga vanor bäst utrotas genom ansedde mäns efterdöme
och förmaningar».
En välsignad sak visade sig nu potatisen vara i de trakter,
där denna mera allmänt odlades. Erfarenheterna därifrån
satte också för framtiden fart i potatisodlingen över nästan
hela riket. Så mycket starkare framstod under dessa
förhållanden det fördärvliga i att en stor del av den allra
fetaste åkerjorden numera användes till tobaksodling. På
hösten 1785 avlät collegium medicum till Kungl. Maj:t
en skrivelse, vari framhölls nödvändigheten av att inskränka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
