- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
329

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det mörknar - Riksdag i missnöjets tecken och vad den drog med sig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Och han känner med sig, att han har medel i sin hand att
väcka söndring i motståndarnes läger. Med sin skarpblick
har han redan under riksdagens lopp upptäckt, att de ofrälse
ståndens opposition är av ett annat slag än adelns. De hysa
ännu tillgivenhet för konungen personligen och böra lätt
kunna vinnas, om han går dem till mötes i vissa speciella
önskemål.

I fråga om bönderna var det inte svårt att finna ut, vad
det var, som skulle göra susen. Deras förargelse över
utgången av brännvinsfrågan tog sig utlopp i fula ord mot
herrarne, som tutat i dem de vackra grundsatser, vilka lett
till ett så misslyckat slut, och det hördes hotfullt tal om
att vid nästa riksdag skulle det gå adeln som i konung Karl
XI:s tid. De vackra konstitutionella grundsatsernas
trollmakt var bruten, så snart de goda dannemännen började tänka
på vad deras hemmavarande medbröder skulle säga, när
riksdagsmännen komme tillbaka från Stockholm med två
tomma händer. De tänkte på, hur kraftigt de före sin avresa
till riksdagen fått inpräntat i sig av dem därhemma, att
frågan om brännvinet var den viktigaste av alla. Här var
det ingen annan råd än att skylla på herrarne.

I brännvinsfrågan ägde konungen ett osvikligt medel att
göra allmogen sig förbunden, så snart han ville begagna sig
därav. Och prästeståndets vänskap kunde återvinnas genom
avskaffande av de mest skriande missbruken inom
befordringsväsendet och en del andra reformer.

*     *
*



Gustavs första steg blev att beträda de kyrkliga
reformernas bana. Hans rådgivare och medhjälpare häri blev lektorn
i Härnösand, kyrkoherden Karl Gustav Nordin, en
klok och duktig karl. Han hade först ådragit sig konungens
uppmärksamhet såsom historisk medeltidsforskare. Sedan
hade han på riksdagen 1786 uppträtt såsom en av regeringens
förespråkare. Den välbehövligaste reformen gällde, som sagt,
det kyrkliga befordringsväsendet, och huvudåtgärden blev
inrättandet av en ecklesiastik beredning, bestående av en
lekman och två präster. Beredningen skulle förbereda de
kyrkliga ärendena, särskilt befordringsfrågorna, innan de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free