- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
351

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krig med Ryssland och Danmark 1788—1790 - Ryska kriget under år 1788

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ryska kriget under år 1788.


Krigsutbrottet.



DET GÄLLDE för Gustav att finna en förevändning
för att börja kriget. Enligt regeringsformen hade han
nämligen icke rätt att börja anfallskrig utan ständernas
samtycke. Men det visste han att han aldrig skulle få. Och
Katarina var alltför angelägen om att slippa få Sverige till
fiende, så länge hon hade krig med turkarne, för att Gustav
skulle kunna hoppas på utmanande åtgärder från hennes
sida. »Börja kriget», skrev hon, »få vi ej, därför att om han
anfaller oss, han icke får någon hjälp av svenska nationen
enligt dess författning. Men anfalla vi, måste den hjälpa
honom. Jag ämnar därför lämna honom god tid att göra
dumheter, förstöra pengar och äta upp sitt bröd.»

Emellertid inträffade natten till den 28 juni i Savolax,
att en svensk gränspostering vid Pumala sund blev beskjuten
av en rysk trupp, dock utan att någon sårades. Elden, som
pågick en timmes tid, besvarades från svenska sidan med två
skott. Rapport härom insändes till konungen av överste
Hastfer
, som efterträtt Göran Sprengtporten såsom chef
för Savolaxbrigaden. Samtidigt inrapporterade han, att andra
ryska trupper trängt in i svenska Karelen, där de härjat och
bränt samt omänskligt hanterat svenska undersåtar. Han
åberopade sig därvid på rapporter från vederbörande
landshövding. Det var alltså ryssarne, som brutit freden, och Gustav
hade laglig rätt, ja skyldighet att försvara sig. — Hastfer
lät också genast sina trupper rycka över gränsen och belägra
Nyslott.

Den rapport från landshövdingen i Karelen, på vilken
Hastfer åberopade sig, finns tyvärr ej mera i behåll. Men det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free