Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krig med Ryssland och Danmark 1788—1790 - Ryska kriget under år 1788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är högst märkligt, att i samma landshövdings övriga
skrivelser från denna tid ej kan spåras minsta antydan om några
ryska våldsamheter. Däremot påstods från rysk sida, att
en svensk trupp, utklädd till kosacker, plundrat och bränt
en gård i svenska Karelen. Och vad skärmytslingen vid
Pumala sund beträffar, är det så gott som bevisat, att
Hastfer själv arrangerat den på Gustavs befallning. Mannen var
en duktig karl men en äkta lyckoriddare, som inte frågade
ett dugg efter vilka medel han använde för att komma sig
upp. Han hade lovat Gustav att följa honom genom tjockt
och tunt, och i ett senare brev till konungen talar han om
»krigslisten vid Pumala», ett uttryck, som ej kan fattas på
mer än ett sätt. För hertig Karl har han omtalat, att han
skickat en underbefälhavare med en trupp över gränsen på
en nattlig rekognoscering, och att han, under förevändning
att lura ryssarne, låtit soldaterna taga på sig ryska uniformer.
Skjöldebrand namnger t. o. m. den skräddare i Stockholm,
som skulle ha sytt de ryska uniformerna, och påstår, att
mannen i fråga bevarat hemligheten så illa, att en mängd
personer fingo se klädesplaggen under arbete hos honom.
Enligt Fersens uppgifter var det just operaskräddaren!
Den 5 juni hade Gustav skrivit till Gustav Maurits
Armfelt, som rest i förväg över till Finland: »Om Er farbror[1] gör
posteringar längs gränsen på Gerumsön, som är disputabel[2],
m. m., fordras det endast en kitslig officer av ryssarne för att
börja. Då kan svenska posteringen litet vika, så att ryssarne
gå över gränsen och skjuta i svenska Finland. Ett itänt
pörte blir då en krigsdeklaration, vilken ej kommer ifrån oss
men från dem.»
En vecka därefter skriver konungen: »Nu är tid att söka
börja kriget, n. b. att få ryssarne att börja krakel på gränsen.
Jag väntar med otålighet på tidningar.»
Och något tidigare hade han förgäves sökt övertala sin bror
hertig Karl i egenskap av storamiral för flottan att ge någon
underbefälhavare hemliga order att börja gräl med ryssarne.
Karl gjorde också vad han kunde för att framkalla vapenskifte,
då han den 22 juni vid Dagö utanför estländska kusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
