Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krig med Ryssland och Danmark 1788—1790 - Ryska kriget under år 1788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
träffade på elva ryska krigsskepp. Han företog nämligen
den utmanande åtgärden att tvärt emot gällande traktater
avfordra dem salut för svenska flaggan. Den ryska eskadern
sökte då komma undan men blev upphunnen av de svenska
skeppen, som seglade bättre, och de våra beredde sig redan
till drabbning, då den ryske generalen räddade sig genom att
ge saluten. Men då — berättar Johan Gabriel Oxenstierna —
gick hertigen och »lik den gamle Moses slog med ondska sin
hatt i däcket, att alla fjädrarna gingo sönder».
Men när hertigen kom fram till Hangö, mottog han
konungens order att med våld, om så behövdes, hindra alla
ryska krigsfartyg att lämna Finska viken — ty nu hade
kriget börjat. Hertigen svarade, att det var skada, att
ordern ej kommit en vecka tidigare, ty i sådant fall hade han
kunnat presentera konungen elva fientliga krigsfartyg.
Alltnog: Ryssland hade börjat krig — därhän hade Gustav
nu kommit med sina konstgrepp. Gustavs krigsplan gick ut
på ett angrepp på Petersburg. Medan arméns huvudstyrka,
som sammandragits kring Helsingfors, landvägen ryckte
fram mot den ryska huvudstaden, skulle örlogsflottan slå den
ryska flottan — Gustav levde nämligen i den glada tron,
att fiendens stridskrafter till sjös voro betydligt underlägsna
hans egna. Sedan Rysslands örlogsflotta besegrats, borde det
vara en lätt sak att landsätta trupper vid Petersburg, som
alltså skulle inneslutas från två sidor.
Katarina hade aldrig tilltrott Gustav ett så djärvt steg
och hade därför blottat sin huvudstad på försvarskrafter.
Mot de 40,000 man, som Gustav förfogade över till lands och
sjös, kunde hon sätta blott 14,000 till Petersburgs försvar.
Också blev det formlig panik i staden vid första underrättelse
om svenskarnes anryckande, och Katarina själv vidtog
brådskande anstalter till flykt. Hade hon sett, hur svenska
arméns utrustning tog sig ut, skulle hon antagligen ha lugnat
sig. Skjöldebrand ger efter Tolls beskrivning en målande
skildring av i vilket skick vapen, ammunition och förråd
kommo fram till Finland: »Där ett slags kanoner funnos,
voro lavetter av ett annat slag och kulor av en annan kaliber.
Musköter funnos av olika kaliber, och kulor och patroner
till dem voro oriktigt utdelade. Ammunitionsvagnar,
trossvagnar, förråd — allt var från fartygen vräkt på stranden i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
