Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolfs förmyndare - Hertig Karl och hans »storvisir» - Gustavianerna störtas. Men kungamördarne slippa lindrigt undan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för Reuterholm att kunna leda Karl var följaktligen att
aldrig lämna honom ur sikte utan övervaka honom som en
skolmästare sin lärjunge. När ingenting annat hjälpte, tog
»storvisiren» till hotelser och skräckmålningar, och då lydde
Karl ofelbart som en strykrädd pojke. Någon gång lät dock
Reuterholm hertigen få sin vilja fram. Men då gällde det
småsaker, och eftergivenheten var bara anlagd på att driva
igenom »storvisirens» vilja i någon fråga av särskilt stor vikt.
Men naturligtvis försökte Karl inbilla andra, att det var han,
som regerade Sveriges rike: han kunde naturligtvis när som
helst skicka i väg Reuterholm, men han behöll honom, därför
att han drog nytta av honom.
Litteratur:
Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister,
Anteckningar och minnen (Elof Tegnér, Valda skrifter IV).
O. P. Sturzen-Becker, Reuterholm efter hans egna
memoarer.
Oscar Malmström, Till Gustaf Adolf Reuterholms
historia.
Martin Nylund, G. A. Reuterholm under
förmyndaretiden 1792—1796.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
