Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolf - En blivande envåldshärskare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Drottning Christina hade ifrån sin barndom med nöje
velat blifva undervist och ärnå de kundskaper och insigter
som äro nödige för en Regerande person. Hon hade fådt
af naturen et eldigt sinne som lättade henne att fatta de
Lärdommar som blefvo henne meddelte. Man borde tro att
denna goda böjelse skulle medföra mycken nytta, men tvärt
om. Då Drottning Christina blefv Regerande nyttjade hon
sina kundskaper endast för att upmuntra Vettenskaperne,
hvilket ehuru berömvärdt det ock må vara så blir det
skadeligt då man endast beflitar sig dermed och derigenom
försummar Rikets öfvrige angelägenheter. Dessutom blefv
Drottningen alt mer ock mer begifven på nöjen såg häldre
utlänningar än svenskar hvilket är et bevis uppå Hennes
lättsinniga Caractere emedan hon ansåg svenskarna för
mera alfvarsamma i sällskaper och satte således mera värde
uppå de utvärtes egenskaper som man den tiden snarare
träffade hos någre utländske Nationer. Hvad Drottning
Christinas hiertalag vidkommer nödgas man medgifva att
det ej varit det bästa emedan det någon gång vist sig i
hårda utbrott dessutom såg man Henne vara kall för sådane
känslor af ömhet och vänskap som för människian kunna
vara så ljufvlige och tillfredsställande. Drottning Christinas
öfvriga lefvnad har fullkomligen bevisat sanningen af denna
målning emedan hon vid alla tillfällen visade sig lika
lättsinnig äfven deruti att hon förändrade Religion och öfvergaf
den för hvilken hennes Fader och hennes landsmän vågadt
lifv och blod att försvara.»
När ryska kriget utbröt, följde den 10-årige kronprinsen
händelserna med stort intresse, och då underrättelsen kom
om slaget vid Hogland, grät den lille av glädje över att en
rysk fregatt blivit tagen.
Vilka spännande händelser fick han ej nu uppleva, tills
den förfärliga dagen kom, då tronarvingen fick veta, att hans
far fallit offer för hatfulla undersåtar! Sådant var då det
folk, som han var kallad att en gång regera över! Hans
själsskakning var fruktansvärd och bröt i ensamheten ut i
hejdlös gråt, men offentligt visade han sig lugn och behärskad.
Så djupt grepo honom dessa hemska händelser, att han en
tid icke såg någon annan utväg än att avsäga sig kronan.
Hans faster Hedvig Charlotta beskriver honom vid denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
