- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
700

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolf - Finska kriget 1808—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då de embarkerade, vilket dessutom skedde så oförmodat,
att mången ej fick taga med sig det bättre, han hade hemma
i sitt kvarter i beredskap. De trodde sig samlas för att
mönstras, och så drevs hela flocken ombord. De lärftsbyxor och
vadmalsrockar, de då hade, hava sedermera blivit
förvandlade i trasor; och dessa trasor voro vid ankomsten till
Stockholm fastfrusna vid bänkarna, där de eländiga offren suttit
natt och dag under bar himmel utan att åtnjuta annan föda
än bröd, rått fläsk och dåligt vatten.» De sjuka blevo
inkvarterade i olika hus, och operahuset inreddes till sjukhus.
»Jag och alla stockholmsbor påminna oss med rysning de
spöklika figurerna, som lika skuggorna i Gustav Vasa
skymtade fram och tillbaka i fönsterna i operahuset. Detta var
konvalescenterna, som kunde vara uppe, vilka allmänheten
hade till spektakel alla dagar från torget utanför. Men ännu
ohyggligare var den stora, med rödmålad väv övertäckta
rustvagnen — lantvärnets likvagn — som oupphörligt rullade
över Norrbro. Begravningsplatsen var utanför en av de
södra tullarna, jag tror Skanstull. Med begravningarna skall
hava gått lättsinnigt till. Överdrivna berättelser felades ej
heller. En dag åtföljde vår bekante aktör Hjortzberg den
kommissarie, som mönstrade ut de döda ur sängarna. En
av de olyckliga gav tecken till liv och protesterade. ’Håll
munnen på dig!’ inföll Hjortzberg. ’Hör du inte, att
kommissarien säger, att du är död; han måtte väl veta det bäst!’»

På nyåret 1809 skriver samme man i sin dagbok:
»Sjukdomarnas härjande avtager icke: amiral Puke, vid sin
ankomst till Karlskrona, fann 800 lik obegravna. Allmogen
måste inkallas till kronoforor och utföra på sina vagnar
de nakna kropparna, dem ett volontärregemente
utkommenderades att nedgräva.»[1] — När Puke på hösten 1808 såg
de arma lantvärnssoldaterna komma i stora hopar, klädda i
smutsiga paltor, utbrast han: »Man kan ju få pesten bara
av att se dem!»


[1] Grevinnan Puke uppger däremot i sina memoarer antalet döda,
som funnos i Karlskrona vid Pukes ankomst, till 300. Marken var
frusen och alla snickare sjuka, så att man ej kunde få några kistor.
Och som det var lika omöjligt att få svepningar, hade man ej annat
att göra än »hugga stora vakar på isen och låta sänka liken i massa.
Prästen läste över dem alla på en gång.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free