Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid - En kvick men oförskämd oppositionsskribent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till Palmærs roligare saker hör en skildring av ett
riksdagsmannaval i en småstad. Den ene kandidaten efter den andre
ratas: slaktaren, snickaren, skomakaren, rådmannen o. s. v.
— även glasmästaren, därför att han anses alltför intresserad
i rabulistuppträden. Man befarar, att ifall han bleve väld,
skulle han »söka med hela sitt anseende som riksdagsman
befrämja fönsterinslagningar och kanske votera därför».
Då är det någon, som hittar på att föreslå bagaren: »Det är
visserligen ett fä, men ett hederligt fä, ett beskedligt fä! ett
fä, som lyder våra instruktioner.» — »Ja, han är ett fä»,
jublar folket; »han är den bäste, vi kunna få. Han lyder våra
instruktioner», låter det i korus, och så är valets utgång given.
Ett gott skratt garanteras den som läser Palmærs politiska
tidskriftsartikel »Rabulistens besök i månen». Det är
en yngling, som berättar, vilken horribel otur han har i
befordringsväg. Och stört omöjligt är det att begripa varför.
»Har jag ej», utbrister han, »gjort mina prov? Har jag ej
uppvaktat, har jag ej tegat, har jag ej burit mig åt som ett
nöt?»— En månskenskväll, medan han går i melankoliskt
grubbel, får han höra ett förälskat par utgjuta sina känslor inför
månen. Hon bedyrar, att däruppe på den silverskimrande
himlakroppen, där skola alla människans ideal förverkligas,
där skola alla bli fullt lyckliga. Vår yngling, vars ideal
alltid varit en syssla med stor lön och ingenting att göra, tar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
