Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid - Crusenstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kanonhjulets flyttning eller något annat gravamen[1] utgjort
huvudskälet till den casus belli,[2] som en viss högmögende
sades hava ämnat mot oss proklamera, men som likväl lärer
avlupit med en skrapa till landshövdingen, vilken denne
pliktmässigt transporterat på stadsmyndigheten. Skuggrädslan
för yppandet av fästningens svaghet och dåvarande usla
skick var emellertid alltför synbar och påfallande samt ägnad
att väcka och underhålla mycken munterhet och många infall
över denna obetydliga tilldragelse, vilken en och annan tillät
sig att jämföra med en både nyttig och nödvändig inspektion.»
Liljecrona, Hiertas närmaste man i Aftonbladets redaktion,
förtäljer ytterligare, att bönderna druckit punsch därute
och en av dem föreslagit »en skål för invånaren på vårt svenska
Elba, varpå några av de andre sagt, att de ej förstodo en så
konstig skål, utan det vore bättre att rätt och slätt dricka en
för Assessor Crusenstolpe, vilket de ock gjort». Slutligen hade
»gubbarne blivit lite mosiga» av pokulerandet och druckit
»nävrättens skål», varvid de mera sansade deltagarne i dryckeslaget
skämdes utan att kunna göra något åt saken.
Liljecrona gjorde själv ett besök hos Crusenstolpe, varom
han berättar i sin dagbok för den 18 juli 1840: »Reste i dag
till Vaxholm för att hälsa på statsfången. Ingen den ringaste
svårighet gjordes oss att slippa in. Ute på borggården stod
befälhavaren för artillerikommenderingen, major Luthman.
Han förde oss själv in till statsfången, klingade om med oss
och var ganska hygglig och angenäm. Då jag tog avsked, tog
gubben mig i famn och kysste mig.
Fången blev så glad då jag kom, att han tog mig i famn
och kysste mig. Han hade blivit fet och lagt sig till med
mustascher. Innan vi kommo, hade han sina små rum nästan
fulla av främmande. Jag fick således icke mycket snacka
med honom emellan fyra ögon, isynnerhet som punsch och
sång kom emellan.
Crusenstolpes fångenskap förljuvades också av hans
trofasta maka, en dotter till botanikern Palmstruch. Han sade
själv, att utan henne hade han dukat under på Vaxholm.
»Hon, uppfödd i överflöd, gjorde nu alla hushållets sysslor
själv, bäddade deras säng, städade deras rum o. s. v.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
