Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid
- Oppositionens bravurnummer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ministären. Till deras efterträdare tvangs Karl Johan att utse
mera frisinnade män. Dock lyckades han slingra sig ifrån
att taga in någon av de egentliga oppositionsmännen i
statsrådet.
På denna riksdag fick »Braheväldet» också en knäck i och
med det att Magnus Brahe måste avgå från sitt
generaladjutantskap för armén.
Nödd och tvungen gav Karl Johan även sitt samtycke till
en del reformer i samhället. Men önskemålet om
ståndsindelningens upphävande blev aldrig förverkligat i Karl
Johans tid. Det skulle behövas många förslag och
långvariga strider, innan den frågan fick sin lösning.
*
Oppositionens stora nummer på 1840—41 års riksdag var
den beryktade kabinettskassefrågan. Till
kabinettskassan utgingo årliga anslag från svenska och norska
statsverket i och för avlöning av de Förenade rikenas diplomatiska
ämbetsmän samt för hemliga diplomatiska utgifter. Nu
hade till följd av kostsamma ambassader m. m. utgifterna en
tid bortåt överskridit anslagen, men bristen hade betäckts
av medel ur Barthélemyfonden, vilken stod under Karl
Johans omedelbara disposition. I början av 1820-talet
upphörde emellertid S:t Barthélemy att lämna överskott, och då
tillgrep regeringen skuldsättning. Man hoppades dock, att
ön med tiden skulle ge bättre avkastning igen, så att lånen
skulle kunna betalas, och ansåg sig därför ingenting behöva
yppa för riksdagen. Det var naturligtvis inte så angenämt
att låta riksdagens revisorer snoka i kabinettskassans
räkenskaper och upptäcka, att den använts t. ex. till
lönetillskott åt medlemmar av statsrådet, till motarbetande av
prins Gustavs giftermålsplaner, till växeloperationer för att
förhindra myntvärdets fall m. m.
Men år 1839 kommo statsrevisorerna i alla fall under fund
med några av kabinettskassans skuldförbindelser, och därav
begagnade sig oppositionen på riksdagen för att ställa
konungens rådgivare inför riksrätt. De blevo dock fullständigt
frikända, men bristen i kabinettskassan fick konungen
betala av egna medel, och allt regeringens arbete på att
omstämma oppositionen på den punkten blev fruktlöst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0220.html
