Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vitter storhetstid - Esaias Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fara i frid, ty mina ögon hava sett Thina härlighet.» —
Tegnér svarade djupt rörd av tacksamhet, fast han icke
kunde ta berömmet åt sig. »Men jag vill», sade han med
älskvärd blygsamhet, »testamentera det åt min son; och
när snart mitt namn är förgätet, skall han trösta sig med
detta brev och säga: ’Så tänkte ändå Leopold om min
fader.’»
Fritiofs saga fick varma beundrare även i främmande land.
Den är översatt till de flesta europeiska språk[1] och anses som
typisk för svensk diktning. Till tyska överflyttades
diktverket av bland andra Amalia von Helvig, och Tegnér var så
nöjd med vad han först såg av hennes översättning, att han
gjorde henne den komplimangen: »Jag ser mig i
översättningen med samma känsla, som man ser sig i en förskönande
spegel.» Sedan läto hans omdömen mer betänksamma.
»På Helgonabacken vid Lund, där nu
mamsell och fru
spatsera i doftande lunder,
där bodde det fordom en kämpe så gram
av jättestam;
han hade sin kula därunder.»
»Därefter till Romeleklint han drar;
ett berg han tar
och rycker från lossnande rötter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>