- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859 /
427

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Åkerbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sker knappt vart tjugonde år», och år 1855 heter det från
Olands härad i norra Uppland, att »endast i lyckligare fall
kan en och samma åker få gödsel vart 16:e à 20:e år, ehuru
med glädje måste erkännas, det undantag härifrån givas, om
än dessa äro få». Men i och med boskapsskötselns uppsving
under senare delen av 1800-talet[1] blev tillgången på
kreatursgödsel rikligare. Man lärde sig då också att bättre
tillvarataga och sköta detta »jordbrukarens guld» i stället för att
låta det bästa därav rinna bort i bäckar — kanske i källor
också! Även konstgödsel och andra jordförbättringsmedel
kommo då i bruk i större skala, framför allt kalk samt
benmjöl och guano, chilesalpeter, svavelsyrad ammoniak,
superfosfat och kalisalter.

*



Det är enskiftet och växelbruket, som inlett en
ny tid för det svenska jordbruket. På Västgötaslätten
fick man ett talande bevis på värdet av dessa reformer
under det svåra torkåret 1826. Sådana gårdar, som enskiftats
och lagt sig till med växelbruk, lyste då med vackra skördar,
medan långa sträckor av åkrar stodo svarta som kolbottnar.
Det blev svår nöd och en massa utmätningar, och man kunde
få se ett helt hemman gå under klubban för 3—400
riksdaler.

Många andra erfarenheter ha gjorts på vetenskaplig väg,
t. ex. om värdet av djupa täckdiken, vilka leda bort det
överflödiga vattnet från marken, så att jordens bearbetning
ej förhindras genom våldsamma vårflöden och höstregn.
Täckdikenas största betydelse ligger dock däri, att tack vare
dem luften kommer åt att tränga in i jorden. Därigenom
blir marken mera lucker, och växterna lockas att sänka
sina rötter djupare ner. De få på det viset mera näring och
lida mindre av torka. En djupare och bättre utförd
avdikning är helt enkelt en av de förnämsta anledningarna till
jordbrukets ökade avkastning. Om denna förbättring bleve
genomförd överallt i vårt land, där det är möjligt, skulle
årliga värdet av rikets skörd höjas med ett eller annat
hundratal millioner kronor.

[1] Se sid. 432.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free