Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Åkerbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Genom nyodlingar och annat genomgripande nydaningsarbete
på den svenska jorden har vårt lands utseende under
det senaste århundradet förvandlats mer än förut på ett helt
årtusende. Men ännu behöver vår modernäring all den
uppryckning, som intresserade personer och ledande
institutioner kunna ge. Att så är förhållandet framgår särskilt därav,
att Sverige, som fordom tidtals kunde utföra ej obetydligt
med spannmål, numera icke förmår brödföda sin befolkning.
Detta sammanhänger visserligen med en omständighet av
glädjande art, nämligen att vårt folk numera har råd till
bättre kosthåll än förr. Nu förbrukas nämligen nästan dubbelt
så mycket säd per invånare och år som vid 1800-talets
början, då folk fick svälta mycket mer än nu.[1] Ännu fram på
mitten av 1800-talet ansågs det i mera frostlända trakter av
Norrland syndigt — även i goda år — att använda oblandat
kornbröd i vardagslag. Att bli bjuden på ett stycke
oblandat rågbröd ansågs länge som alldeles särskild välfägnad.
Att anskaffa nödbrödsämne hörde till de regelbundet
återkommande sysslorna för året. Mest användes den inre
mjuka barken på tallarna. Sedan träden fällts, flådde man av
barken och skar bort den hårda ytterbarken. Därefter
torkade man mjukbarken samt bultade sönder den, lade den i
kar och lutade den för att befria den från den värsta
kådsmaken. Efter förnyad torkning maldes den till mjöl. —
Torkad fisk åts mycket i stället för bröd.
En omständighet, som får observeras, då man konstaterar,
att vårt jordbruk numera icke förmår brödföda Sveriges
befolkning, är också den, att jordbrukets tyngdpunkt mot
slutet av 1800-talet mer och mer överflyttades från
produktion av brödsäd till odling av kreatursfoder, vilket lönade
sig bättre. Därför uppväges värdet av den importerade
brödsäden i det närmaste av vår smörexport. Även odlingen
av sockerbetor har betydligt inkräktat på spannmålsproduktionen.
Omläggningen av jordbruket till odling av kreatursfoder
i allt högre grad hade sin orsak i förhållandena på
världsmarknaden, isynnerhet i Nordamerika. Där började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
