- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859 /
433

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Åkerbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nämligen vid mitten av 1800-taiet en väldig veteodling. Och som
jorden där kunde köpas ytterst billigt och frakterna till
europeiska hamnar, tack vare ångbåtarna, sjönko till en
bråkdel mot vad de förut varit, blev det på 1870-talet ett
prisfall på vete, som växte år för år ända till inpå 1890-talet.
Det billiga priset på vete gjorde, att folk allt mer övergick
till att baka sitt bröd av detta sädesslag. Därav följde
minskad efterfrågan på annan spannmål med ty åtföljande
prisfall även på denna. För våra jordbrukare fanns det ingen
möjlighet att konkurrera med de amerikanska spannmålsodlarne.
De måste därför mer och mer slå sig på odling av
foderväxter, vilken lönade sig, sedan man i England fått en
god avsättningsplats för smör.

Under de senaste årtiondena har emellertid en återgång
till större spannmålsproduktion börjat, beroende på
stigande spannmålspriser. Det stora världskriget gav oss också
en tydlig fingervisning om risken av att allt för starkt
inskränka odlingen av brödsäd liksom av att driva upp en
kreatursstam, som behöver massor av utländskt kraftfoder.
I bägge fallen kommer man i ett farligt beroende av andra
länder.

*     *
*



Trots alla framsteg inom det svenska jordbruket innehar
detta ej samma härskarställning bland våra näringar som
fordom. Det framgår bland annat därav, att numera ej ens
hälften av vår befolkning lever av jordbruk, medan siffran
ännu på 1860-talet var nära ¾. Detta beror på att arbetarne
numera dragas från jordbruket till industrin och städerna.
Industrin kan nämligen betala högre arbetslöner än
jordbruket. Men man glömmer, att levnadsomkostnaderna på
industriorter äro högre än på landet, och att jordbrukarens
arbete är det hälsosammaste av alla.

Den tilltagande bristen på arbetskraft för jordbruket har
emellertid nödvändiggjort användande av maskinkraft
i allt större utsträckning. Mångenstädes sker nu både sådd,
skörd och tröskning med maskiner. Så förvandlas jordbruket
mer och mer till industri. Och detta icke blott på de stora
herrgårdarna. Mångenstädes ha nämligen mindre gårdar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free